Finlands viltcentral: Dags att anlägga viltåkrar

Med hjälp av foder som odlas för vilt ökar man naturens mångfald. Lämpliga växtarter och rätt placering av viltåkrarna ger mer foder samt fortplantningsplatser och skydd för vilt som lever i åkermiljö och även för många andra vilda arter. Viltåkrar fungerar längs med diken och vattendrag även som skyddszoner som fångar upp näringsämnen.

Beroende på växtarterna är viltåkrarna till nytta förutom för vilt och andra däggdjur även för många insektsarter, som till exempel fjärilar, bin och småfåglar. Viltåkrarna berikar också jordbrukslandskapet med sin färgprakt.
I viltåkerproduktionen grundar sig besluten huvudsakligen på viltarternas behov. För fälthöns och småvilt i odlingsområden i allmänhet är viltåkerns form och placering viktigare än stora ytor och enhetliga åkerskiften. Småviltet på åkrarna, såväl fåglar som harar, har bäst nytta av långsmala viltåkrar som erbjuder längre gränszoner. Gränszonernas kvalitet och mängd är nyckelord i åkerviltvården.

Kontakta jordbrukaren i god tid för att komma överens om viltåkrarna
Miljöstödet för jordbruket möjliggör, beroende på placeringen av åkerområdena och markägarens stödavtal och intresse, odling av viltväxter. All växtlighet behöver inte skördas i huvudskörden, utan skördeväxter kan lämnas kvar längs med skiftet som näring åt viltet. Samarbetet mellan jordbrukaren och jaktsällskapet är av största vikt. Det lönar sig för jaktsällskapet att kontakta markägaren i god tid redan på vårvintern. På så vis kan de bästa objekten och metoderna användas i jordbrukarens stödansökningsprocess. I bästa fall underlättar samarbetet jordbrukarens arbete och kostnader.

En ettårig mångfaldsåker med viltväxter ska sås senast den 30 juni. Alternativt kan en viltåker anläggas med växter för höstsådd, varvid den är till nytta för viltet hela vintern och ger åkerviltet skydd under vårbruket följande vår. Viltväxter kan odlas på samma skifte under en eller flera växtsäsonger. Skiften med många olika arter ökar mångfalden och gagnar samtidigt gränszonen.

Det lönar sig att ta tillvara en del av viltåkerns växtlighet och använda för vinterutfodring av rådjur och hjortar. Efter slåttern erbjuder rödklöver och gräsväxter en smaklig och lockande växtlighet för många arter under höstperioden. Mångfaldsåkrar anlagda för vilt får skördas från och med den 1 augusti.

Viltåkrarna långt från livligt trafikerade vägar
Placeringen av viltåkrarna är av betydelse för hjortdjuren. De behöver större areal viltåker än småviltet. Med väl genomtänkt placering av viltåkrarna kan man i viss mån styra hjortdjurens användning av föda. För att förebygga trafikskador ska åkrarna anläggas på tillräckligt stort avstånd från livligt trafikerade vägar. För att undvika att djurtrafiken över vägen ökar ska åkrar inte heller anläggas på båda sidor av en livligt trafikerad väg.

Man strävar efter att anlägga viltåkrar mosaikformat i landskapet, varvid djuren har lagom mycket näring och skydd och de kan röra sig smidigt mellan områdena. Då hjortdjur trivs på en viltåker hålls de borta från trafiken.
Som odlingsplatser för viltåkrar lämpar sig områden som har hamnat utanför olika stödformer och avtal inom jordbruket eller som är obrukade, som till exempel små skogsåkrar. Miljöstödsprogrammet för jordbruket erbjuder också goda alternativ till viltvård på skiften som kan beviljas stöd. Viltåkrar ingår i stödformerna mångfaldsåkrar.
 
Ytterligare information
http://www.mavi.fi/sv/Sidor/default.aspx
Förbindelsevillkor för miljöersättning
http://maaseutuvirasto.mobiezine.fi/zine/371/article-28511

Mer från SLC