JSM: Flera ändringar i villkoren för förgröningsstödet

Regeringen godkände i dag en förordningsändring genom vilken de ändringar i förgröningsstödet för 2018 som följer av EU-bestämmelser genomförs. En del av ändringarna i EU-bestämmelserna kan genomföras direkt som sådana i Finland.

Från och med 2018 får man på sådana trädesarealer och arealer med kvävefixerande växter som hör till arealer med ekologiskt fokus inte använda medel avsedda för bekämpning av ogräs, växtsjukdomar och skadegörare och inte heller tillväxtreglerande medel och betningsmedel under vissa tidsperioder. Finland och flera andra länder ansåg inte att förbudet mot användning av växtskyddsmedel är ändamålsenligt, men bland Europeiska unionens medlemsländer uppstod inte kvalificerad majoritet mot förslaget. Finlands negativa ståndpunkt berodde framför allt på målet att öka självförsörjningsgraden i fråga om protein. Förbudet antas minska jordbrukarna intresse för att så kvävefixerande växter, såsom ärter, på arealer med ekologiskt fokus.

”Den nu godkända förordningen är ett typexempel på misslyckad EU-lagstiftning, som Finland är tvunget att genomföra. Att stärka den biologiska mångfalden är en viktig del av målen för jordbrukspolitiken, men det ska inte ske på bekostnad av odlingen av proteingrödor”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Enligt honom strider ändringen helt klart mot Finlands mål att öka självförsörjningsgraden i fråga om protein. ”I samband med beslutsfattandet i EU gjorde Finland sitt bästa, men vi kunde inte hitta tillräckligt många medlemsländer att motsätta sig förbudet.

Beredningen av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 måste lyckas så att det inte finns möjlighet att utarbeta sådan lagstiftning som inverkar negativt på målet att öka självförsörjningsgraden i fråga om protein”, konstaterar minister Leppä. 

Användningen av växtskyddsmedel på sådana  arealer med kvävefixerande växter som anmälts som arealer med ekologiskt fokus är förbjuden under en period som inleds vid frösådd och upphör den 31 augusti. Om skörden bärgas senare, ska förbudet upphöra först när skörden är bärgad. Om en kvävefixerande växt har såtts föregående år, gäller förbudet mot användning av växtskyddsmedel från och med den 1 januari.

Det är förbjudet att använda växtskyddsmedel på trädesareal med ekologiskt fokus under trädesperioden, dvs. 1.1–15.8. Utifrån de s.k. tvärvillkoren för jordbruksstöd är det även på annan mark i träda än på trädesarealer med ekologiskt fokus möjligt att använda växtskyddsmedel endast i begränsad omfattning för bekämpning av ogräs och främmande arter. Dessa begränsningar i anslutning till tvärvillkoren gäller trädesarealer med ekologiskt fokus även efter trädesperioden. 

Genom ändringen av EU-bestämmelsen har man dessutom preciserat förbudet mot jordbruksproduktion på areal med ekologiskt fokus. Därför kan grönträda inte vara besådd endast med spannmål, olje- eller proteinväxter eller utsädesblandningar av dessa växter. Ändringen gäller alla arealer som i en stödansökan för viltväxter och landskapsväxter anmäls som grönträda oberoende av om arealen har anmälts som en areal med ekologiskt fokus eller inte.

Ändringen av EU-förordningen innehåller också vissa lindringar. Som areal med ekologiskt fokus kan godkännas blandade växtbestånd av kvävefixerande växter och andra växtarter, där de kvävefixerande växterna dominerar. Förutsättningen är att andelen växter som godkänts som kvävefixerade växter på areal med ekologiskt fokus ska utgöra mer än 50 procent av utsädesblandningens vikt. Dessutom höjs viktkoefficienten för areal med ekologiskt fokus när det gäller skottskog med kort omloppstid från 0,3 till 0,5 och när det gäller kvävefixerande växter från 0,7 till 1,0. Detta innebär att en hektar skottskog med kort omloppstid vid beräkning av kravet på areal med ekologiskt fokus räknas som 0,5 hektar. Däremot motsvarar en hektar kvävefixerande växter en hektar med ekologiskt fokus.

Kravet på att ange fem procent av åkermarken som areal med ekologiskt fokus gäller med vissa undantag gårdar med över 15 hektar åkermark i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland.
Kravet på diversifiering av grödorna i anslutning till förgröningsstöd lindras – små arealer med växtarter (under 0,05 hektar) som ligger sida vid sida kan anmälas som ett enda blandat växtbestånd. Det innebär att varje liten areal då inte behöver anmälas i stödansökan och märkas ut på kartan över åkerskiften separat. Dessutom räknas speltvete inte som vete när det gäller diversifiering av grödorna.

Kraven i fråga om  diversifiering av grödorna och areal med ekologiskt fokus har även lindrats för gårdar där sammanlagt mer än 75 procent av arealen är vall, träda eller baljväxter. Tidigare skulle kraven i fråga om diversifiering av grödorna och areal med ekologiskt fokus iakttas på dessa gårdar, om mer än 30 hektar av gårdens åkermark inte var vall eller träda. Denna gräns på 30 hektar har slopats. När 75-procents undantaget beräknas beaktas vid diversifiering av grödorna även arealen med baljväxter. Så här har man gått till väga även tidigare i fråga om arealer med ekologiskt fokus.

Genom ändringen av statsrådets förordning föreskrevs det också om de beräknade stödnivåerna för förgröningsstödet och stödet till unga jordbrukare år 2018.

Ytterligare information:
Pia Lehmusvuori, konsultativ tjänsteman (jord- och skogsbruksministeriet), tfn 0295 162 207, e-post pia.lehmusvuori@mmm.fi
Suvi Ruuska, äldre regeringssekreterare (jord- och skogsbruksministeriet), tfn 0295 162 248, e-post suvi.ruuska@mmm.fi
Mirka Holmen, överinspektör (verkställighet, Landsbygdsverket), tfn 0295 312 501, e-post mirka.holmen@mavi.fi