JSM: Utkastet till ny livsmedelslag på remiss

Regeringens proposition med förslag till en ny livsmedelslag sändes på remiss på midsommarveckan. Enligt lagförslaget får livsmedelsföretagare större frihet och ansvar för att bestämma hur de ordnar livsmedelshygienen i produktionen.

Syftet med lagreformen är att uppdatera den gällande livsmedelslagen att följa utvecklingen i livsmedelsbranschen, kraven i EU:s nya kontrollförordning och regeringens avregleringsmål. Samtidigt föreslås det ändringar i vissa andra lagar.

Den administrativa bördan vill man göra lättare genom att reformera tillsynssystemet och flytta fokusen från livsmedelslokalernas konstruktioner till kontroll av själva verksamheten i enlighet med omvärldens förändrade krav.

Livsmedelsföretagare får större frihet och ansvar

De viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av livsmedelslagen ska reformeras samtidigt. Den lättare administrativa bördan syns speciellt i reformen av ministeriets förordningar. De detaljerade funktionella och byggnadstekniska kraven ska upphävas så långt det går utan att riskera livsmedelssäkerheten. Principen i EU:s förordning om livsmedelshygien är i fortsättningen den ledande tanken som går ut på att det primära ansvaret för livsmedlens säkerhet ligger hos  livsmedelsföretagaren.

- Nu är det dags att upphäva sådana bestämmelser som är irrelevanta med tanke på livsmedelssäkerheten. Det finns inte längre exakta bestämmelser om hur vattenkranar eller dörrar ska placeras i en livsmedelslokal. I stället för detaljerade anvisningar får inspektören mer frihet att beakta behoven hos varje företag, utan att göra avkall på säkerheten, understryker jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Livsmedelstillsynens uppgift är att se till att den riskhanteringsmetod företagaren valt leder till målet.

Riskbaserad inriktning på kontroller och avgifter

Den nya lagen siktar till en mer effektfullare livsmedelstillsyn och därigenom till en god folkhälsa. Den riskbaserade tillsynen framhävs genom att tillsynsresurser kanaliseras till områden där de mest behövs. Även en ändring av avgiftssystemet bidrar till detta.  Enligt regeringsprogrammets riktlinjer ska livsmedelstillsynens avgifter utvecklas så att avgifterna bättre än i dag täcker tillsynskostnaderna.

Enligt förslaget ska för landskapens livsmedelstillsyn tas ut en årsavgift vars storlek fastställs utifrån tillsynsobjektets riskbaserade tillsynsbehov.

- Den nya bestämmelsen sporrar till att hålla ett leende på Oivas läppar och sakerna i ordning. Det ligger i allas intresse att tillsynen och rådgivningsresurserna inriktas på områden som behöver förbättras, säger Leppä. 

Ändringen stärker också livsmedelstillsynens handledande roll och möjliggör myndighetsarbete i fler olika former än i dag. En årsavgift är mer förutsägbar såväl för företagaren som för myndigheten. Uttaget av avgifter är effektivare än insamling av de sporadiskt återkommande prestationsbaserade avgifterna enligt dagens system.

- Lagreformen är resultat från en lång beredningsprocess som ypperligt beaktar såväl konsumenternas, tillsynsmyndigheternas som livsmedelsföretagarnas behov, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm.

- Den nya lagen tar oss äntligen in i den EU-verklighet som vi inom tillsynen i praktiken levt i sedan början av millenniet.

Remisstiden går ut den 17 augusti 2018. Avsikten är att lagen överlämnas till riksdagen för godkännande i början av år 2019. Den nya livsmedelslagen och de reformerade förordningarna som utfärdas med stöd av lagen träder i kraft den 1 januari 2020, dvs. samtidigt som livsmedelstillsynen är planerad att övergå från kommuner till landskap.

Ytterligare information: Sebastian Hielm, livsmedelsäkerhetsdirektör, tfn 050 524 5761 Anne Haikonen, lagstiftningsråd, 050 369 7618 Risto Lahti, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 565 0424