FAQ om lantbruket i Finland

SLC - Slc Aboland Web 2

Om jordbrukets roll i samhället

  1. Jordbruket sysselsätter genom hela matkedjan. Knappa 90 000 personer arbetar inom primärproduktionen. Ser man till hela matkedjan, d.v.s. från jord till butik eller restaurang, sysselsätter jordbruket ca.300 000 personer i Finland.
  2. Livsmedelsindustrin är landets tredje största industri. På grund av höga transportkostnader är livsmedelsindustrin långt beroende av den inhemska jordbruksproduktionen.
  3. Kringeffekterna från jordbruket sträcker sig långt över livsmedelsindustrin. I praktiken sträcker sig matkedjans effekter till hela ekonomin och alla branscher inklusive industri, logistik, handel, energiproduktion, vatten och avfallshantering. Matkedjan inverkar indirekt även på branscher som tillverkar konsumentvaror eftersom löneinkomster från matkedjan används av hushåll till att upphandla andra varor och tjänster.

Om jordbruksstöden

  1. Jordbruksstöden är indirekta konsumentstöd. Jordbrukspolitiken (CAP) har varit ett av de mest integrerade politikområden i EU och målsättningarna för den antogs redan år 1957 i Romfördraget: effektivera jordbruket, garantera en rimlig levnadsstandard för jordbrukarna, stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter och garantera rimliga priser på jordbruksprodukter till konsumenterna.
  2. De politiska målsättningarna för jordbrukspolitiken (CAP) innebär i praktiken att jordbrukaren ska förverkliga olika åtgärder som gäller allt från dokumentering av djurhälsa till byggande av tak över gödselstackar. Att förverkliga lagstadgade åtgärder, som i sig inte är nödvändiga för verksamheten, kostar pengar, och dessa åtgärder ersätts till en del av stöd.
  3. En del av stöden som betalas är till för att ersätta produktionskostnader som är högre hos oss än i EU i genomsnitt på grund av svårare odlingsförhållanden.
  4. Jordbruksstöden utgör ca. 36 procent av jordbruksföretagens omsättning. Jordbruk. Totalt betalas ca. 1,95 mrd. euro i stöd till jordbruket i Finland. Stöden finansieras helt eller delvis av EU. Finland som betalar en medlemsavgift till EU på 2 mrd. euro får därifrån 0,8 mrd. euro i stödpengar till jordbruket. Genom olika acciser och moms på livsmedelsprodukter bär staten upp ca. 4,8 mrd. euro i skatt.

Om jordbrukarens andel av konsumentpriset

  1. Beroende på produktionsinriktning (e. mjölk, svinkött eller spannmål) får en producent idag mellan fem (vete) och knappa 50 procent (för tomat, beroende på säsong) av butikspriset. I regel är producentpriset mindre än 20 procent av butikspriset.
  2. Eftersom produktionskostnaderna (ex. energi, maskiner och foder) stadigt ökat och utbetalade stöd hålits på ungefär samma nivå har det tillsammans med de allt lägre producentpriserna lett till stora lönsamhetssvårigheter för många gårdar.
  3. I och med Finlands EU-inträde år 1995 sjönk det pris som producenterna fick från marknaden (producentpriset) med 40-50 procent.
  • Jordbruksföretagaren skulle gärna ta sin inkomst helt och hållet från marknaden. År 2014 var andelen jordbruksföretag som inte fick någon företagarinkomst alls hela 36 procent!

Om livsmedelssäkerhet och matens spårbarhet

  1. Mat som är producerad i Finland är exeptionellt säker. Hos oss sträcker sig livsmedelssäkerhetskontrollen från jord till bord. Den baserar sig på egenkontroll som företagen utför och som myndigheterna övervakar.
  2. Har du tänkt på det att du i Finland kan äta rå deg utan att ägna en vidare tanke åt salmonellarisken? Tack vare vårt nationella salmonellaprogram är Finland så gott som salmonellafritt. Salmonella är ett betydande folkhälsoproblem i världen idag. Överallt förutom i Finland och de övriga nordiska länderna.
  3. I Finland satsar man särskilt på bekämpning av sjukdomar som smittar mellan djur och människa i primärproduktionsfasen för att förhindra att smitta kommer in i livsmedelskedjan överhuvudtaget. Ett exempel är den ovannämnda friheten från salmonella.
  4. Finländska producenter har utöver den lagstadgade egenkontrollen förbundit sig till kvalitetsarbete, inom de egna branscherna. Det betyder i praktiken avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs av EU och finländsk lagstiftning.
  5. Inhemska matprodukter kan på ett tillförlitligt sätt spåras från primärproduktionen genom förädlingen och distributionen. Det gäller förutom för matprodukter även för djurfoder samt naturligtvis råvarorna i dessa. Upptäcker man fel i en produkt, vilket händer sällan, kan man snabbt dra in den från marknaden.
  • En fungerande spårbarhet är en del av livsmedelssäkerheten och höjer tryggheten, vilket är bra för oss alla!

Om jordbruket och miljön

  1. Jordbruk är att samarbeta med miljön. De finns både lagstadgade krav (nitratdirektivet) och frivilliga åtgärder (miljöersättningen) som en jordbrukare måste och kan förverkliga.
  2. Nitratdirektivet, som är ett EU-direktiv, har för avsikt att skydda vatten som är känsliga för kväveföroreningar. För dessa områden ska varje medlemsland upprätta särskilda åtgärdsprogram.
  3. Miljöersättningsprogrammet, som finansieras delvis från EU och är frivilligt, omfattar ca 95 procent av den odlade åkerarealen i Finland. De allra flesta jordbrukare har m.a.o. förbundit sig till omfattande miljöåtgärder. Målet i programmet är att bl.a. minska belastningen av yt- och grundvatten, trygga naturens mångfald och vårda kulturlandskapen.
  4. Inom tidigare miljöprogram har man i stort sett lyckats få stopp på direkta utsäpp från djurstall genom bättre gödselhantering. Man har också lyckats minska på näringsbelastningen, men en del av den näring som lagrats i marken sedan länge läcker fortsättningsvis ut i vattendragen och är mycket svår att komma åt. Urlakningen motarbetas bl.a genom att odla s.k. botten- och fånggrödor eller genom att hålla växttäcke på åkrarna vintertid, vilket förverkligas på 80 procent av åkerarealen.
  • Det är viktigt att veta att växterna som vi äter behöver näring för att växa. Jordbrukarna vill utnyttja de näringsämnen som redan finns i marken maximalt för att samtidigt minimera näringsutsläpp i vattendrag och luft.

Har du en fråga om det finländska lantbruket som du inte får svar på här ovan? Ta kontakt med oss så försöker vi svara: