En stark landsbygd – för demokrati, äganderätt och företagande

SLC:s kommunalvalsprogram 2025

Rösta i valen!

Den 13 april 2025 hålls kommunal- och välfärdsområdesval i Finland. I kommunerna fattas beslut om många frågor som är ytterst viktiga för jord- och skogsbrukarna, växthusodlarna, företagen på landsbygden och landsbygdsbefolkningen.

Inom markanvändning och samhällsplanering har kommunerna planeringsmonopol, vilket innebär att de kommunalt förtroendevalda i hög grad avgör i vilken riktning lokalsamhället utvecklas. De flesta bygglov och miljötillstånd är kommunala angelägenheter som är viktiga för både invånare och företag på landsbygden. Kommunernas inflytande över trafiknätet är stort, eftersom kommunala prioriteringar också påverkar statliga satsningar på infrastrukturen. De flesta kommuner bidrar även till underhållet av enskilda vägar, vilka har en avgörande betydelse för oss som bor och verkar på landsbygden.

Kommunerna och välfärdsområdena är också stora uppköpare av livsmedel. Den offentliga sektorn serverar ungefär 380 miljoner måltider per år – mer än en miljon om dagen. Det har stor betydelse för det finländska jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen, vilka principer som följs vid offentlig upphandling. Det är viktigt att prioritera hög kvalitet, renhet, korta transporter och god djuretik när man ställer upp kriterier för livsmedelsupphandling, i stället för att låta det lägsta priset avgöra. Här har de förtroendevalda sista ordet.

Så gott som alla kommuner i Finland äger skog, och hur kommunen väljer att sköta sina skogar sätter avtryck i det lokala näringslivet. Genom att sköta sina skogar mångsidigt visar man respekt för vetenskapliga rön och långsiktiga mål. En frisk och välskött skog kan ge ekonomisk nytta, rekreation, biologisk mångfald, fungera som jaktmark samt ge möjlighet till svamp- och bärplockning.

Det är viktigt att det bland de kommunala samt landskapsförbundens beslutsfattare finns människor som känner vardagen på landsbygden, som vet vad primärnäringarna behöver och som respekterar den privata äganderätten. Du kan påverka genom att rösta i kommunal- och välfärdsområdesvalet. Rösta – för demokratin, för landsbygden och för kommande generationer!

Mats Nylund
centralförbundsordförande, SLC

Beakta markägandet i samhällsplaneringen

Samhällsplanering är en av kommunernas allra mest centrala uppgifter, vid sidan av utbildning. I samhällsplaneringen måste jord- och skogsbruket, samt att åkern är en ändlig resurs, beaktas. Den privata äganderätten är grundbulten i det finländska samhällsbygget och måste respekteras på alla plan. Planläggningen ska alltid se till helheten så att infrastrukturen fungerar och att områden, som är viktiga för jord- och skogsbruket, inte splittras på ett oskäligt sätt av nya kraftlinjer, vägar eller järnvägar.

I stort sett alla kommuner äger skog. Kommunernas skogar är en viktig resurs som ska användas till kommuninvånarnas bästa och skötas långsiktigt och mångsidigt för att gynna både ekonomi och miljö. Genom att satsa på byggande i trä kan kommunen vara vägvisare i hållbarhet.

SLC framhåller att:

• Planläggning och markanvändning ska stödja investeringar och det lokala näringslivet genom tidig dialog med markägare och företagare. SLC uppmanar kommuner att höra markägare och jord- och skogsbrukets intresseorganisationer i planläggningsfrågor som berör jord- och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar. Även i samband med inventeringar är det skäl att höra markägare. SLC uppmanar även markägare att själva aktivt följa med planläggningsfrågor.
• Äganderätten får aldrig urvattnas genom begränsningar i användningsrätten som inte bygger på lag. Grundlagen förutsätter att egendom endast kan tas till gemensam användning genom lag och mot full ersättning.
• Miljöskydd ska alltid bygga på lagstiftning eller frivilligt skydd, och inte på otydliga planbeteckningar utan formell skyddsstatus som skapar gråzoner och begränsar markägarens möjligheter att använda sin mark. Otydliga och begränsande planbeteckningar kan leda till att skogsindustrin inte köper virke från ett område trots att det inte är formellt skyddat, men markägaren har inte heller rätt till ersättning.
• Kommunernas byggnads-, miljö- och tillståndsnämnder spelar en central roll för jord- och skogsbruket. För lantbrukare är effektiva och smidiga tillståndsprocesser för ekonomibyggnader och produktionsanläggningar avgörande för att utveckla verksamheten. Även goda möjligheter för nästa generation att bygga och etablera sig är centrala för att hålla landsbygden levande. Det är en del av god markpolitik att kommuner även har beredskap att inleda planeringsprocesser på markägares och projektörers initiativ samt att kommuner sporrar till ägoregleringar.
• Vind- och solkraft ska planeras i samråd med markägare och lokalsamhället. Kommuner bör aktivt hantera planeringsprocesser för projekt. För lokalsamhället är det till fördel att etablering av vind- och solkraft sker genom utredning av planeringsbehov, delgeneral- eller detaljplan framom att det görs reserveringar i landskaps- eller generalplaner.
• Samhällsplaneringen spelar en viktig roll för klimatet även genom att utveckla en välfungerande trafikinfrastruktur och strategiskt placera bostadsområden för att minimera klimatpåverkan.
• Kommunala beslut om skogsskötsel måste baseras på skogsbruksplaner, som beaktar kommunens långsiktiga mål för användning av skogen, lokala förhållanden och som främjar ett mångsidigt och hållbart skogsbruk. Kommuner bör använda en mångsidig verktygsback för skogsskötsel och välja metoder utifrån vad som bäst passar den berörda skogsmarken utan att utesluta någon skogsvårdsmetod. Aktiv skogsskötsel ökar skogarnas tillväxt, vilket gynnar både kolsänkor och ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det viktigt att i skötseln av kommunala skogar beakta och förebygga risker för skogsskador förorsakade av exempelvis skadedjur.
• År 2023 byggdes endast 14 procent av all offentlig nyproduktion i trä, trots att målet för 2025 är 45 procent. SLC uppmuntrar kommuner att öka användningen av inhemskt trä i både kommunala och privata byggprojekt. Träbyggande främjar den inhemska skogsnäringen, lagrar kol i decennier och minskar klimatutsläppen jämfört med betong. Dessutom visar undersökningar att nästan 70 procent av finländarna vill se mer träbyggande i sina kommuner.

Välfungerande infrastruktur för företagandet

Goda och fungerande kommunikationer och infrastruktur är en grundförutsättning för att bo och verka i hela landet – särskilt på landsbygden och i skärgården. Den överlägset största delen av Finlands vägnät består av enskilda vägar, längs vilka nästan en miljon finländare bor. De enskilda vägarna är ofta en förutsättning för trafik och transporter som hänför sig till jord- och skogsbruk, affärsverksamhet, fritidsbosättning samt fast bosättning på landsbygden. Underhåll och grundförbättring av vägnätet på landsbygden är därför A och O för landsbygdens konkurrenskraft samt hela landets säkerhet och försörjningsberedskap.

I varje kommun finns det outnyttjade förnybara energiresurser inom jord- och skogsbruket och i industrins sidoströmmar. Lokal energiproduktion, som stärker den lokala energiförsörjningen och företagsamheten i kommunen, förtjänar att få en större betydelse i kommunerna.

SLC framhåller att:

• Kommunerna ska aktivt prioritera vägprojekt och påverka statliga infrastruktursatsningar som stöder det lokala näringslivet och jord- och skogsbrukets transporter. Vid planering av olika trafiklösningar måste kommuner även beakta att vägar är framkomliga för stora lantbruksmaskiner och tunga transporter.
• Kommunerna bör stödja bildandet av väglag för att möjliggöra en smidig förvaltning av enskilda vägar. En tredjedel av Finlands enskilda vägar är i behov av olika nivåer av reparationer eller underhåll. Längs med de enskilda vägarna finns även cirka 12 000 broar, varav många är i behov av kostsamma reparationer. För näringslivet och landsbygdens livskraft är det avgörande med kommunalt understöd till väglag för både underhåll och grundförbättringar.
• Snabba och stabila nätförbindelser är en förutsättning för både företagande, sysselsättning och boende på landsbygden. Kommunerna bör aktivt verka för utbyggnad av digital infrastruktur, bland annat fiber- och mobilnät för att säkerställa den digital tillgängligheten.
• Skärgårdstrafiken ska fungera flexibelt året om och anpassas efter lokala behov, så att både boende och näringslivet har tillgång till pålitliga transporter.
• Tunga transporter måste tryggas och färjornas tidtabeller synkroniseras för att förbättra trafiksäkerheten och möta näringslivets moderna krav.
• Räddningsväsendet på landsbygden bygger långt på frivilligarbete och måste ges tillräckliga resurser även i framtiden. Med tanke på de långa avstånd som finns på landsbygden är snabba utrycknings- och responstider lokalt viktiga för att trygga invånarnas säkerhet.
• Det är avgörande att kommuner investerar i vatten- och avloppstjänster för att säkerställa moderna lösningar för boende och företag på landsbygden.
• SLC framhåller att användningen av vind- och solkraft, biogas och övrig förnybar energi bör ökas och stärkas för att minska beroendet av fossil energi. Jord- och skogsbrukarna samt övriga markägare är i nyckelställning lokalt när det gäller att nå dessa målsättningar, men kommunala initiativ är avgöranden för att nya projekt och etableringar ska förverkligas.

God service på landsbygden

I kommunerna finns finländarnas närmiljö. Den grundläggande servicen i kommunerna och välfärdsområdena ska finnas nära invånarna, fungera smidigt även på svenska och svara mot invånarnas behov. Det gäller allt från barnomsorg och utbildning till vardagliga stödtjänster för familjer och äldre. God utbildning och kunskap är nyckeln till framtiden; det gäller såväl möjligheterna att studera naturbruk som att lära barn och unga om Finlands jord- och skogsbruk.

Det gäller att lokalt ta vara på den egna regionens resurser som stärker den lokala ekonomin och livskraften. Lokalt är smart. Det gäller även ansvarsfull upphandling och användning av det lokala näringslivets tjänster, vilket gynnar företagsamheten, skapar arbetstillfällen och ökar skatteintäkterna. Beslutsfattare i kommuner och välfärdsområden har en genuin möjlighet att påverka vad som upphandlas och enligt vilka principer.

SLC framhåller att:

• Kommunens service ska vara smidig och tillgänglig för invånarna, oavsett ålder, språk eller var man bor. Vård, myndighetskontakt och företagsservice ska vara enkla att nå digitalt, men det är även viktigt att det finns tillgång till närservice för dem som inte kan sköta sina ärenden digitalt.
• En stark digital infrastruktur är avgörande för en levande landsbygd och en moderniserad kommun. Det är viktigt att det finns tillgång till utbildning och stöd i att ta digitala tjänster i bruk, så att fler kommuninvånare kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter.
• Kommuner bör säkerställa flexibla dagvårdstjänster, skola med god pedagogik, fungerande skolskjutsar och prioritera närproducerad mat i offentliga måltider för att stärka både den lokala ekonomin och den inhemska matproduktionen. SLC betonar vikten av att satsa på skolmaten: när skolmaten smakar gott, så blir den uppäten, eleverna orkar bättre och matsvinnet kan minskas.
• Värdet av den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster uppgår årligen till drygt 900 miljoner euro (2022) och i de offentliga köken serveras nästan 380 miljoner måltider varje år vid bland annat daghem, skolor, sjukhus och äldreboenden. Mat som upphandlas med offentliga medel måste leva upp till samma produktionskrav som Finlands lagstiftning ställer på den finländska matproduktionen. Genom att i kommuner och välfärdsområden ställa upp strategiska målsättningar och kvalitetskriterier för ansvarsfull livsmedelsupphandling kan beslutsfattare i praktiken stöda den lokala och regionala ekonomin, företagsamheten och inhemska livsmedelsproduktionen.
• Det är avgörande för både kommunens, regionernas och Finlands framgång att det finns goda förutsättningar för företagande på landsbygden. Jord- och skogsbruksföretagarna och landsbygdsföretagarna kan erbjuda mångsidiga och innovativa tjänster inom exempelvis maskinentreprenad, miljövård, energisektorn, turism, livsmedelsförädling och service- och vårdsektorn.
• Det behövs smidiga veterinärtjänster på rimligt avstånd som kan betjäna husdjursproducenter.
• Att få service på sitt modersmål handlar om rättssäkerhet, jämlikhet och kvalitet, även kommunalt. Språkliga missförstånd i kritiska och känsliga situationer kan få allvarliga konsekvenser och därför måste kommunen aktivt se till att den språkliga servicen fungerar.
• Det är viktigt att på ett tillförlitligt sätt utbilda barn och unga, och öka förståelsen om Finlands jord- och skogsbruk. Genom kommunens engagemang kan lärandet om den finländska livsmedelsproduktionen och skogsskötseln inkluderas i grundskolans kurser på ett mer omfattande sätt än via den allmänna läroplanen.
• Studier på andra stadiet inom naturbruk bör tryggas och ges möjlighet att utvecklas och skräddarsys enligt behov. Via extern finansiering och projekt kan skolor erbjuda en mer mångsidig och högklassig utbildning. Möjligheten att inom yrkesutbildningen avlägga dubbelexamen med ett närliggande gymnasium är ett gott system som är värt att utvecklas och göras smidigare.