Miljöministeriet 17.12.2015
Statsrådet godkände i dag regeringens proposition om ändring av naturvårdslagen. I propositionen föreslås det att förfarandet med beslut om avgränsning av föröknings- och rastplatserna för flygekorrar ska frångås. Dessutom föreslås det att bestämmelserna om hur gränserna för naturskyddsområden ska märkas ut i terrängen mildras. Ändringarna ska lätta arbetsbördan för närings-, trafik- och miljöcentralerna i och med att deras resurser minskar, och främja avvecklingen av normer i enlighet med regeringsprogrammet. Närings-, trafik- och miljöcentralernas resurser ska i stället för på förvaltningsbeslut inriktas på rådgivning till aktörerna och på att förbättra registeruppgifterna om flygekorrar.
Förfarandet för avgränsning har haft en marginell inverkan på skyddet av flygekorren. Under den tid 72 a § i naturvårdslagen har varit i kraft har de beslut om avgränsning av föröknings- eller rastplatser för flygekorrar som fattats i samband med skogsbehandling bara gällt ca 1–2 procent av flygekorrarna i Finland. Till exempel år 2014 innehöll över 60 procent av besluten ingen begränsning av skogsanvändningen.
Flygekorren förblir trots den planerade ändringen en art som enligt EU kräver noggrant skydd. I Finland påträffas förutom flygekorren även 48 andra djurarter som nämns i bilaga IV till EU:s habitatdirektiv och vars föröknings- och rastplatser inte får förstöras eller försämras. Flygekorren är den enda art som avgränsningsförfarandet gäller, och det dessutom endast i skogsbruksområden. Avgränsningsförfarandet omfattar de föröknings- och rastplatser som myndigheterna har uppgifter om i sina system. Förbudet mot att förstöra eller försämra platserna gäller dock alltid och överallt.
Ändringen inverkar inte på markägarens rättsskydd. Markägaren har fortfarande rätt till full ersättning av staten, om förbudet mot att förstöra eller försämra en föröknings- eller rastplats för flygekorrar eller någon annan djurart som nämns i bilaga IV till habitatdirektivet orsakar betydande olägenheter. För att få ersättning för olägenheter krävs inte beslut om avgränsning.
I propositionen föreslås det vidare att bestämmelserna om hur gränserna för naturskyddsområden ska märkas ut i terrängen mildras. Utmärkningen av nationalparker och naturreservat förblir oförändrad. Andra statsägda och privata naturskyddsområden ska i fortsättningen märkas ut i terrängen endast om rätten att färdas eller stiga i land är begränsad i dem. Att utmärkningsskyldigheten görs mindre sträng innebär för staten en besparing på flera miljoner.
Dessutom ska bestämmelserna om myndigheternas befogenheter i privata naturskyddsområden preciseras. I fortsättningen är det närings-, trafik- och miljöcentralen, inte miljöministeriet, som enligt förslaget ska bevilja undantag från fridlysningsbestämmelserna i alla privata skyddsområden.
Ytterligare information:
Satu Sundberg, regeringsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 278, fornamn.efternamn@ymparisto.fi