– Antalet anställda inom livsmedelsindustrin ökar. Köttförädlingen är den delbransch som sysselsätter flest personer, men flest verksamhetsställen finns inom tillverkningen av bageriprodukter. Livsmedelsindustrin har en betydande indirekt sysselsättande effekt, säger branschchef Leena Hyrylä från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland.
Resultaten framgår av en branschrapport om livsmedelsindustrin som ANM Branschtjänst offentliggör tillsammans med sina samarbetspartner vid livsmedelsbranschens årliga seminarium den 13 december 2016 i Helsingfors. Konkurrensen inom branschen är hård både på den inhemska marknaden och på den internationella marknaden. Livsmedelsindustrins omsättning har också minskat under de senaste åren. Konkurrensen har hårdnat på grund av en långsam ökning i efterfrågan till följd av den ekonomiska lågkonjunkturen, hård priskonkurrens på både den inhemska marknaden och exportmarknaden, koncentration inom dagligvaruhandeln, ökad import och ett ökat utbud av handelns egna varumärken samt minskad export. Priserna på livsmedel har sjunkit sedan 2014, men priserna beräknas stiga en aning nästa år. Efterfrågan via flera olika kanaler ökar.
Finsk sisu – livsmedelsbranschen är en tillväxtbransch
Möjligheter till tillväxt skapas av framgång på den inhemska marknaden, export och internationalisering. Trots den utmanande affärsmiljön har branschen investerat i effektivisering av produktionen, förbättring av kostnadskonkurrenskraften och modernisering av verksamheten. Livsmedelsindustrin investerar i affärsområden där man ser möjligheter till framgång i enlighet med sina strategier. Tillväxt kräver att företagen ständigt utvecklar sin konkurrenskraft, att de snabbt och smidigt reagerar på förändringar i omvärlden, att deras utbud utgår från kunden och att de specialiserar sig.
Den gryende ekonomiska återhämtningen stöder utvecklingen av konsumenternas köpkraft och därigenom efterfrågan inom branschen. Digitaliseringen omformar livsmedelskedjan och distributionskanalerna för livsmedel. Bioekonomi och cirkulär ekonomi gör att samarbetet både inom branschen och med aktörer utanför branschen ökar. Det allt mer individcentrerade samhället och andra demografiska förändringar hos oss och ute i världen innebär nya möjligheter till framgång. Livsmedelsbranschens konkurrenskraft bygger på att livsmedelskedjan har kunnande och förmåga att producera innovationer som utgår från kunden samt produkter med högre förädlingsvärde – under samarbete.
Export en möjlighet till tillväxt – blicken riktas mot mer avlägsna marknader
Intresset för export har ökat i företag av olika storlekar. Finlands utrikeshandel med livsmedel har under flera år uppvisat underskott. År 2015 var värdet av livsmedelsexporten 1,5 miljarder euro och värdet av livsmedelsimporten 4,4 miljarder euro. Export av mervärdesprodukter och andra livsmedel innebär tillväxtmöjligheter för branschen. Största delen av utrikeshandeln med livsmedel och drycker sker med grannländerna, men också mer avlägsna marknader erbjuder möjligheter. Efterfrågan på livsmedel ökar ute i världen. Exportprogrammet Food from Finland stöder livsmedelsexport och export som bedrivs av aktörer i livsmedelskedjan. Livsmedelsindustrin i Finland har goda möjligheter att utveckla exporten.
Inom den finländska livsmedelsindustrin är det inte endast fråga om livsmedelsproduktion och försörjningstrygghet utan också om vår landsbygds livskraft, företagsamhet, sysselsättning, vårt samhälles välfärd, näring för människor i olika åldrar, matkultur och smakupplevelser.
– Livsmedelsindustrin kommer även i fortsättningen att vara en viktig bransch i Finland, och den inhemska efterfrågan utgör grundvalen för livsmedelsindustrin, konstaterar Leena Hyrylä, som skrivit branschrapporten.
Rapporten finns på adressen www.toimialaraportit.fi (på finska).
Ytterligare upplysningar:
Leena Hyrylä, NTM-centralen i Sydöstra Finland, tfn 029 502 9047
Esa Tikkanen, utvecklingschef, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 040 5459
