Den nya lagen om Forststyrelsen som riksdagen som bäst behandlar tryggar användningen av statens marker för rekreation på samma sätt som i dag. Forststyrelsens skyldighet är att ta hänsyn till rekreationsanvändningen i ekonomiskogar, vilket också är fallet i fortsättningen. Därtill ska användningen för rekreationsändamål vara avgiftsfri i nationalparker och andra skyddsområden.
Genom lagen grundas ett statligt dotterbolag som driver skogsbruk och som helt ägs av affärsverket Forststyrelsen. Statens marker och vatten ska fortsatt förvaltas av affärsverket och bolaget ska ha rätt att använda ekonomiskogar i skogsbruksanvändning för att bedriva affärsverksamhet. Rätten kan inte överföras till en tredje part.
Bolagiseringen av skogsbruket görs nu eftersom när EU:s upphandlingsdirektiv senare i år börjar gälla får staten inte ge sitt eget bolag ensamrätt.
I affärsverksamheten ska bolaget beakta de allmänna samhälleliga förpliktelserna enligt lagen om Forststyrelsen, dvs. naturens biologiska mångfald, rekreation, främjande av sysselsättningen och de krav som gäller samekulturen och renskötseln. Riksdagen och ministerierna ska genom sin styrning se till att förpliktelserna är tillräckligt beaktade i målen för hållbar användning av statens mångbruksskogar.
För statens strövområden (Ruunaa, Evo, Oulujärvi, Syöte och Kylmäluoma) gäller enligt lagen om Forststyrelsen det nuvarande systemet, dvs. de hör till Forststyrelsens grundkapital som berörs av avkastningskrav. I statens strövområden ska enligt lagen om friluftsliv till exempel skogsbruk, jakt och fiske ordnas så att friluftslivets behov i tillräcklig utsträckning blir tillgodosedda. I strövområden får affärsverksamhet bedrivas enbart så att fokus ligger på att beakta rekreationsanvändningen och friluftslivet. Strövområdenas skötsel- och nyttjandeplaner godkänns av miljöministeriet. I renskötselområdet ska det fästas särskild vikt vid att renskötseln inte försvåras väsentligt.
Forststyrelsens rekreationsskogar hör för tillfället till egendom som omfattas av avkastningskrav, med undantag för rekreationsskogarna i Övre Lappland. I fortsättningen kommer grundkapitalet att omfatta ca 40 000 hektar rekreationsskog i Övre Lappland. Områdets avverkningsplan ändras inte, utan verksamheten fortsätter enligt användningsbegränsningarna i naturresursplanen för Övre Lappland 2012-2021. Från grundkapitalet tas bort ett ca 15 000 hektar stort område statens torvmarker. Det har inte planerats några andra ändringar i grundkapitalet.
I Forststyrelsens mark- och vattenegendom ingår områden där det inte är helt klart att är de egendom som omfattas av avkastningskrav eller nationalparker eller skyddsområden som sköts inom ramen för de offentliga förvaltningsuppgifterna. Sådan jord- och vattenegendom är de allmänna vattenområdena (ca 2 200 000 ha) och naturahushållningsområdena i Övre Lappland (ca 361 000 ha). Därför är det motiverat att under övrigt eget kapital i Forststyrelsens nya ingående balans tas upp en ny egendomspost. Om dessa egendomsposter i framtiden kommer att användas för affärsverksamhetsändamål, tar riksdagen beslut om överföring av posterna till Forststyrelsens egendom som omfattas av avkastningskrav. På detta sätt hålls även dessa områden i statlig besittning.
Största delen av den statliga mark- och vattenegendom som Forststyrelsen förvaltar ska enligt propositionen inte omfattas av avkastningskrav. Sådan mark- och vattenegendom som hör till övrigt eget kapital finns 6,970 hektar. Till grundkapitalet som omfattas av avkastningskrav hör 5,570 hektar.
Ramlagen som gäller Forststyrelsen, dvs. den gamla affärsverkslagen, upphävdes år 2010. Under det pågående årtiondet har bestämmelserna om Forststyrelsen grundat sig på den upphävda lagstiftningen. Syftet med lagreformen som nu är under behandling i riksdagen är att sätta i kraft uppdaterade och konkurrensneutrala bestämmelser om Forststyrelsen.
Mer information:
jordbruks- och miljöministerns specialmedarbetare Jukka-Pekka Kataja, tfn 050 341 9934, fornamn.efternamn@mmm.fi