Enligt en extern helhetsbedömning som jord- och skogsbruksministeriet låtit göra av Landsbygdsverket klarar sig verket bra i en europeisk jämförelse i sin uppgift som utbetalande myndighet, alltså som administratör av EU-stöd. Enligt bedömningen har Landsbygdsverket fullgjort alla sina nationellt lagstadgade uppgifter. De stöd som EU anvisat Finland har utnyttjats så gott som fullt ut. Däremot har Landsbygdsverket i inte alla avseenden lyckats reagera på ändringarna i verksamhetsmiljön.
De omställningar som beror på övergången mellan två EU-stödperioder har tillsammans med de problem som förekommit i datasystemen lett till missnöje bland intressenter och stödtagare. Landsbygdsverket har åtgärdat situationen genom att i början av september 2016 införa en ny organisationsstruktur. Dessutom har verket i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet utvecklat hanteringen och uppföljningen av de projekt som gäller datasystem.
Det har visat sig vara svårare än väntat att verkställa den nya programperiodens stödsystem. Många av problemen beror inte enbart på Landsbygdsverket. Enligt utvärderarna kunde verkets kommunikation om de ovan nämnda problemen och orsakerna bakom dem likväl ha varit mer öppen, kundorienterad och inriktad på att finna lösningar. Detta avspeglas även i intressenternas bedömning av Landsbygdsverkets verksamhet. Enligt utvärderingen har samarbetet med NTM-centralerna och kommunerna varit exemplariskt, men däremot behöver partnerskapet med andra intressentgrupper utvecklas.
I samband med att Landsbygdsverket flyttade till Seinäjoki byttes ungefär hälften av de anställda. Utvärderarna anser att verket har lyckats samla en kompetent och engagerad personal som är nöjd med sin arbetsplats. Tack vare en god arbetsgivarprofil har kunnig arbetskraft sökt sig till Landsbygdsverket. Till följd av regionaliseringen har verket likväl på bred bas förlorat kompetens och personkontakter inom landsbygdsförvaltningen, vilket fortfarande märks i verksamheten.
Utvärderarna föreslår att Landsbygdsverkets roll i början och i slutet av processen kring stödsystemet ska stärkas. Enligt dem borde Landsbygdsverket ha en starkare roll än idag i beredningen av hur stödsystemet ska verkställas. Jord- och skogsbruksministeriet borde för sin del stödja verksamheten på ett kraftfullare sätt än hittills. Det föreslås att Landsbygdsverket ska satsa bl.a. på att bygga partnerskap och på att öka sin kundorientering. Dessutom påminner man om att varje anställd vid verket bär ansvar för att utveckla den externa kommunikationen. Slutligen önskar utvärderarna att jord- och skogsbruksministeriets resultatorienterade styrning av verket ska bli mer strategisk och ge rum för större växelverkan.
Landsbygdsverket är ett centralt ämbetsverk som sorterar under jord- och skogsbruksministeriet och omfattas av ministeriets resultatorienterade styrning. Ministeriet anlitade Solita Oy för att göra en extern bedömning av Landsbygdsverket. Målet var att skapa en helhetsbild av verksamheten och de övergripande resultaten, hur uppgifterna är organiserade och hur de leds samt att ge konkreta utvecklingsförslag. Bedömningar av ämbetsverk som görs med jämna mellanrum är ett led i den normala resultatorienterade styrningen. Detta är den första externa helhetsbedömningen av Landsbygdsverket som grundades 2007.
• Extern bedömning av Landsbygdsverket 2016 (på finska)
Ytterligare information på jord- och skogsbruksministeriet:
kanslichef Jaana Husu-Kallio, tfn 0400 291 910
