Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lag om statsgarantier som beviljas gårdsbruksenheter 2016 och 2017. Dessutom föreslås det att två andra lagar ändras så att det totala antalet år för betalningslättnader i fråga om lån inom ramen för investeringsstödet ökas med tre år till sammanlagt åtta år. Målet är att lindra tillfälliga likviditetsproblem som gårdsbruksenheterna har.
Enligt lagförslaget ska statsgarantierna gälla de likviditetslån som beviljas av bankerna, och garantierna ska finansieras genom gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Beloppet av det lån som borgen gäller kan uppgå till högst 30 procent av medeltalet av lantbruksföretagarens sammanräknade belopp av försäljningsinkomster och jordbruksstöd under de föregående två åren, dock minst 30 000 euro och högst 110 000 euro. Minimibeloppet för borgen förutsätter att det sammanräknade beloppet av försäljningsinkomster och stöd är minst 100 000 euro.
Statsborgen kan uppgå till högst 70 procent av det lånebelopp som borgen gäller. Lånetiden föreslås vara högst sju år och kan omfatta högst två amorteringsfria år. Hos borgenstagaren tar staten ut en borgensavgift som motsvarar den avgift som tas ut vid statsborgen som beviljas för investeringar inom jordbruket.
Genom propositionen genomförs förslagen i lägesrapporten av den arbetsgrupp som bereder finansieringssystemet för gårdsbruksenheterna.
– De åtgärder som det fattats beslut om är en del av det omfattande krispaket för jordbruket som regeringen kom överens om vid budgetmanglingen. Arbetet för att lösa den akuta kassakrisen och det långvariga lönsamhetsproblemet fortsätter. Jordbrukarnas budskap har nått fram, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Mer information:
Mika Saari, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 162 134
Esko Juvonen, lantbruksråd, tfn 0295 162 271
Sanna Koivumäki, jordbruksöverinspektör, tfn 0295 162 437
fornamn.efternamn@mmm.fi