År 2014 band skogarna i Finland sammanlagt 27,7 miljoner ton växthusgaser som värmer atmosfären. Skogarna utgjorde således en betydande sänka för växthusgaser.
Växthusgaser från mer än hälften av utsläppen från den energi som förbrukas i Finland binds till trädbeståndet, markvegetationen och jordmånen i skogarna. Att trädbeståndet växt till sig så bra är den största orsaken till denna skogssänka. Hur mycket som avverkas betyder mest för skogssänkan.
Skogssänkan effektiv även i framtiden
Enligt modellkalkyler som sammanställts på Naturresursinstitutet (Luke) kommer skogssänkan att vara effektiv även i framtiden också om man inte beaktar klimatförändringens positiva effekt på beståndets tillväxt, eftersom det råder osäkerheter kring den. I ett scenario där de årliga avverkningarna ökar jämfört med dagsläget med knappt 10 miljoner kubikmeter för bioekonomins behov, minskar sänkan till en början något fram till år 2030. Därefter återställs den under de följande 10 åren.
Bara i ett scenario där avverkningen maximeras – till ca 20 miljoner kubikmeter mer än idag – utan att äventyra framtidens avverkningsmöjligheter, varierar balansen hos växthusgaser i skogarna mellan ett litet upptag och ett litet utsläpp. Avverkningarna kan således utökas från nuvarande nivå med ungefär 20 miljoner kubikmeter innan skogarna blir en källa till utsläpp.
Belastningen av utsläpp ett hot
I internationella klimatkonventioner har Finland förbundit sig till en skogssänka på ca 20,5 miljoner ton per år fram till år 2020. Om denna så kallade jämförelsenivå underskrids uppkommer en utsläppsbelastning som måste kompenseras. Jämförelsenivån för skogssänkor är ett ämne som behandlas på de fortsatta förhandlingarna om klimatkonventionerna. Om nivån stiger är det utifrån scenariekalkyler möjligt att enbart en liten ökning i avverkningarna kan leda till en utsläppsbelastning.
Klimatkonventionerna dämpar utsläppen av växthusgaser
Klimatkonventioner syftar till att dämpa ökningen i halten av växthusgaser i atmosfären och därigenom bromsa upp klimatförändringen. En granskning enbart av växthusgassänkan i skogarna visar emellertid inte direkt hur användningen av skogsbiomassan påverkar atmosfären. Det bör också granskas vad man åstadkommer med den förbrukade biomassan.
Genom att öka användningen av trä kan man ersätta fossila bränslen och därigenom undvika utsläpp. Å andra sidan kommer en ökad avverkning att minska sänkan för växthusgaser i skogarna åtminstone under de närmaste årtiondena.
Utifrån scenariekalkylerna verkar det som att en ökad virkesförbrukning minskar sänkan mer än vad en ökad sänka minskar utsläppen fram till mitten av århundradet, till exempel genom att fossila bränslen eller betongkonstruktioner ersätts. För att uppnå klimatmålen harFinland förbundit sig att under samma period minska utsläppen av växthusgaser dramatiskt.
De minskningar i utsläppen av växthusgaser som kan uppnås med virkesförbrukningen beror i hög grad på användningssättet. Därför är det ur klimatsynvinkel viktigt att en ökad virkesförbrukning i den mån det är möjligt riktas till ändamål som minskar utsläppen. Sådana ändamål är till exempel att använda trä först som material, till exempel i byggnader, och därefter i slutet av livscykeln även som energi.
Kontaktpersoner
Äldre forskare Olli Salminen, Luke, tfn 029 532 5346, olli.salminen@luke.fi
Specialforskare Risto Sievänen, Luke, tfn 029 532 5487, risto.sievanen@luke.fi
