Upphävandet av stödrättigheter som ägs jordbrukare och markägare har genomförts under våren. Slopandet av överlopps stödrättigheter sammanhänger med övergången till det stödsystem som hör ihop med EU:s nya programperiod. Stödrättigheterna begränsar hur mycket helt av EU finansierade direktstöd som kan betalas åt gården, dvs. grundstöd, förgröningsstöd och EU-stöd till unga jordbrukare.
NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland fattar beslut om upphävande av de överlopps stödrättigheterna och sänder beslutet till stödrättighetsägarna. Det skickas ut sammanlagt ca 38 000 sådana beslut till gårdarna. Arealmässigt motsvarar de upphävda stödrättigheterna sammanlagt ca 22 000 hektar. I siffrorna ingår både aktiva och passiva gårdar, d.v.s. sådana gårdar som inte bedriver jordbruk.
De aktiva jordbrukarna fick stödrättighetsbeslutet i samband med det förhandsifyllda material som hänför sig till vårens ansökan om jordbrukarstöd. Det skickades ut ca 27 700 beslut, och de annullerade stödrättigheterna motsvarade arealmässigt ca 13 000 hektar. Av de markägare som inte bedriver aktivt jordbruk råkade ca 12 000 gårdar ut för annuleringar motsvarande totalt ca 9 000 hektar.
Bakgrunden till annulleringarna är användningen av gamla stödrättigheter
När EU år 2015 gick över till det stödsystem som hör ihop med den nya programperioden behöll Finland de dåvarande stödrättigheterna. På det här sättet kan man respektera de avtal som markägarna och arrendetagarna gjort sinsemellan om att återbörda stödrättigheterna åt markägaren när arrendetiden gått ut. Det andra alternativet hade varit att ta i bruk de nya stödrättigheterna. Då skulle de gamla rättigheterna ha annullerats och nya rättigheter getts åt de odlare som uppgett sin areal vid stödansökan år 2015. Då skulle de markägare som inte är aktiva jordbrukare ha förlorat sina stödrättigheter, medan de nya rättigheterna skulle ha getts åt de odlare som anmält skiftena i sin ansökan.
Enligt en EU-förordning ska medlemsstater som håller fast vid de gamla stödrättigheterna jämföra de stödberättigande hektaren på respektive gård med stödrättigheterna. Om stödrättigheterna är fler än de stödberättigande hektaren, ska förvaltningen upphäva de överlopps stödrättigheterna. Syftet med förfarandet är att alla pengar ska tillfalla jordbrukarna. Tidigare blev en del av pengarna outnyttjade, eftersom de var bundna vid stödrättigheter som inte utnyttjades.
De stödberättigande hektaren och stödrättigheterna jämfördes på basis av de uppgifter som fanns i jordbruksförvaltningens register 15.6.2015. Enligt förordningarna upphörde de överlopps stödrättigheterna att gälla redan 16.6.2015. Förhandsuppgifter om tidtabellen fanns första gången redan i den ansökningsguide för jordbrukarstöd som publicerades våren 2015.
Enligt kommissionens förordning riktas upphävningen i första hand till de stödrättigheter som har det lägsta värdet (€/ha), och av stödrättigheterna med samma värde ska antalet ägda stödrättigheter och antalet arrenderade rättigheter annulleras i samma proportion. Av den anledningen har man i vissa fall tvingats upphäva också stödrättigheter som varit utarrenderade.
När jämförelsen mellan arealerna och stödrättigheterna gjordes, jämfördes de totala antalen/arealerna. Alla stödrättigheter som en gård ägde adderades ihop, oavsett om stödrättigheterna ägdes eller innehades. På samma grunder adderades också åkerskiftenas arealer ihop.
De skiften en enskild arrendegivare ägde jämfördes alltså inte med de stödrättigheter denne ägde, då skiftena och stödrättigheterna var utarrenderade till en aktiv jordbrukare. Därför har också arrendegivares stödrättigheter annullerats, trots att arealerna på de skiften de äger inte har förändrats.
Närmare upplysningar från jord- och skogsbruksministeriet:
Konsultativa tjänstemannen Juha Palonen
0295 16 2356
förnamn.efternamn@mmm.fi
Närmare upplysningar från Landsbygdsverket:
Specialplanerare Kati Törmä
0295 31 2432
förnamn.efternamn@mavi.fi
Mera information: Upphävande av överlopps stödrättigheter