Enligt en undersökning som Livsmedelssäkerhetsverket Evira blivit färdig med är kostfiberhalten i havre, råg och vete högre än vad man tidigare beräknat. I Evira undersöktes 2013 - 2014 kostfiberhalterna i spannmålsprover som tagits i Norge, Finland, Sverige och Estland. Så gott som alla resultat är högre än vad som tidigera angetts i Fineli dvs. den nationella livsmedelsdatabasen. Analyser visar att havreflingor och rågmjöl i de undersökta länderna innehåller lika mycket kostfiber och också kostfiber av samma art. I fullkornsvetemjöl konstaterades åter statistiskt signifikanta skillnader i mängden kostfiber länderna emellan. För första gången undersöktes också kostfiberhalterna i råvaror för industrin.
Kostfibrerna analyserades i Evira med en metod som Evira tog i bruk år 2014 och som Finlands nationella ackrediteringsorgan Finas år 2016 konstaterade vara pålitlig. Med metoden kan man separat bestämma icke vattenlösliga och vattenlösliga långa och korta kostfibrer.
Kostfibrer främjar hälsan
Kostfibrerna främjar hälsan och finländarna borde få mer sådana ur kosten än vad som för närvarande är fallet. Intagsrekommendationen är för kvinnor 25 gram och för män 35 gram per dygn.
Icke vattenlösliga fibrer förbättrar magens verksamhet och vattenlösliga fibrer sänker kolesterolhalterna i blodserumet och fördröjer höjningen av blodsockret. Många fibrer bryts långsamt ned i tjocktarmen och skyddar så mot cancer i tarmkanalen. Särskilt de korta kostfibrerna dvs. oligosackariderna ökar tillväxten hos de nyttiga mjölksyrebakterierna i tjocktarmen.
Vete- och rågkli är mycket goda källor till icke vattenlösliga kostfibrer. 100 gram vetekli innehåller inemot 50 gram fiber och 100 gram rågkli över 30 gram fiber. Av de undersökta spannmålsproverna innehåller havrekli mest vattenlösliga kostfibrer, 100 gram havrekli innehåller 6 gram.
”Kostfibern i havrekli är huvudsakligen allmänt känt betaglukan, som bland annat sänker LDL-värdena i blodet dvs. det så kallade onda kolesterolet. Råg innehåller också rikliga mängder vattenlösliga fibrer, huvudsakligen arabinoxylan. Sådant finns också i vete och arabinoxylanet i vetet hjälper enligt ett godkänt hälsopåstående till att motverka en höjning av blodsockret dvs. glukoshalten efter måltiden. Det gör också betaglukanet”, säger specialforskare, LVD Helena Pastell på Evira.
Av de undersökta spannmålen innehåller havrekli minst oligosackarider. Mest oligosackarider finns det i rågkli, där 100 gram kan innehålla inemot 6 gram sådana.
Vetemjölet som vanligen ofta används vid bakning i hushållen innehåller cirka 4 eller 5 gram fibrer per 100 gram mjöl, medan åter till exempel fullkornsvetemjöl innehåller mer än dubbelt så mycket fiber.
De nationella livsmedelsdatabaserna måste uppdateras
Resultaten jämfördes som en del av det nordiska samarbetet inom Nordic Food Analysis Network, som från Finland utöver Evira också Institutet för hälsa och välfärd (THL) deltar i. Proverna togs i detaljhandeln i varje enskilt land utgående från butikernas marknadsandelar och produkternas förekomst i butikerna mätt i hyllmetrar.
”Kostfiberanalyserna är arbetsdryga och tidskrävande i laboratorierna och därför lönar det sig inte att analysera alla livsmedel i varje enskilt land skilt för sig. Resultaten av undersökningarna av rågmjölet och havreflingor kan väl lånas ut till livsmedelsdatabaserna i de övriga nordiska länderna. I mängden kostfiber i fullkornsvetemjöl förekommer däremot statistiskt signifikanta skillnader mellan länderna och de måste beaktas. Den största variationen konstaterades i fråga om icke vattenlösliga kostfibrer”, säger Pastell.
Resultaten av undersökningen av kostfibrerna i spannmål har publicerats i den refereegranskade vetenskapliga publikationen
Rainakari, A., Rita, H., Putkonen, T., Pastell, H.
New dietary fibre content results for cereals in the Nordic countries using AOAC 2011.25 method.Journal of Food Composition and Analysis 2016: 51, pp. 1 - 8.
I artikeln ingår också information om kostfiberhalterna i inemot ett tjugotal inhemska spannmålsprodukter och information om konsumentprodukter och råvarorna som industrin använder.
Kostfiberanalyserna har huvudsakligen finansierats av jord- och skogsbruksministeriet och forskningsstiftelsen Elintarvikkeiden Tutkimussäätiö.
Läs mer:
Fineli
Mer information:
specialforskare, LVD Helena Pastell, kemiska laboratorietjänster, tfn 050 375 0968