Finländskt broilerkycklingkött innehåller bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, men risken att de överförs till människan är liten, om man bara iakttar god matlagningshygien. Enligt en undersökning gjord av Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehöll 22 procent av det färska broilerkycklingköttet i detaljhandeln år 2016 ESBL-bakterier eller liknande bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika. I Finland har dessa bakteriestammar inte konstaterats orsaka allvarliga infektioner hos människan.
Förekomsten av ESBL-bakterier kartlades år 2016 inom hela Europeiska unionens område. I Finland var alla broilerkycklingköttpartier som undersöktes inhemska. Antalet undersökta provpartier var 309 och i 15 av dem konstaterades ESBL-bakterier och i 53 av dem E. coli -bakterier som producerar AmpC-enzym. De förmår sönderdela många antibiotika av gruppen betalaktam som används vid behandling av infektioner.
Huvuddelen av den finländska broilerkycklingproduktionen bygger på import av föräldraled. Importen är koncentrerad till några få företagare som låter undersöka de importerade partierna bland annat med tanke på ESBL. Det finländska produktionssättet håller djuren friska, eftersom lokalerna alltid kan desinficeras i sin helhet under pausen i produktionen.
”ESBL-bakterierna kommer till Finland med föräldra- och far- och morföräldraled som importeras från utlandet och därför är det svårt att påverka förekomsten av dem. Produktionsledets broilerkycklingar behandlas inte alls med läkemedel i Finland”, säger direktören för forskningsenheten för mikrobiologi, professor Anna-Liisa Myllyniemi på Evira.
I Eviras tidigare undersökningar har ESBL-liknande AmpC-bakterier konstaterats i 18 procent år 2012 och i 13 procent år 2013 av de undersökta inhemska broilerkycklingköttproverna.
Än så länge vet vi inte vilken roll livsmedlen spelar som förmedlare av ESBL-infektioner. I en utredning som gjordes i Sverige jämfördes ESBL-bakterierna som isolerats från människor, produktionsdjur, livsmedel, miljön och avloppsvattnet. Resultaten antydde att livsmedlen inte är någon betydande källa till ESBL-infektioner hos människan. I Finland har inte gjorts någon motsvarande utredning.
ESBL är en egenskap som bakterien skaffat sig. ESBL-enzymer kan förekomma även hos bakterier i människans tarmkanal, såsom bakterierna Escherischia coli och Klebsiella pneumoniae.
På grund av ESBL-egenskapen kan också behandlingen av urinvägsinfektioner hos människan försvåras.
Hanteringen av broilerkycklingkött kräver omsorgsfullhet
ESBL-bakterierna förintas i livsmedlen genom upphettning och därför kan smittorna förebyggas på samma sätt som till exempel kampylobakterna som ofta förekommer i broilerkycklingkött. Tillräcklig upphettning av maten, korrekt hantering av råvarorna och tvätt av kärl, redskap och händerna före matlagningen och mellan arbetsmomenten minskar risken betydligt.
Undersökningarna fortsätter
År 2015 utredde Evira förekomsten av ESBL-bakterier i färskt svin- och nötkött. I endast ett av de undersökta svinköttsproverna (303 stycken) konstaterades bakterien E. coli som producerar ESBL-liknande AmpC-enzym. I inte ett enda av nötköttsproverna (300 stycken) konstaterades ESBL-bakterier eller liknande bakterier. Huvuddelen av det undersökta köttet var av inhemskt ursprung. Evira undersöker förekomsten av ESBL i svin- och nötkött åter år 2017 och i broilerkycklingkött år 2018.
Frågor och svar om ESBL
Läs mer om kökshygienen vid hantering av kött
Mer information ger:
forskningsenheten för mikrobiologi:
chef för forskningsenheten, VMD Anna-Liisa Myllyniemi, tfn 0400 287 398
specialforskare Suvi Nykäsenoja, tfn 040 489 3447