Bryssel 13.07.2017, 18:55
Politik
Diskussionen om att minska jordbruksstödet går het inom EU. Hos finländarna har nedskärningarna väckt hopp om att stödet i framtiden kunde riktas bättre.
Fyra finländska EU-parlamentariker som är medlemmar eller ersättare i EU-parlamentets budgetutskott påminner om att debatten om den kommande budgeten ännu är i startgroparna och det är omöjligt att veta hur allt kommer att sluta. Enligt dem kan de eventuella förändringarna i jordbruksstödet också leda till något positivt för Finlands del.
EU:s jordbruksstöd minskar troligen en del, då Storbritannien lämnar unionen i mars 2019. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) sade i en intervju för FNB förra veckan att den beräknade inverkan på det stöd som Finland får kan ligga på upp till 100 miljoner euro, då EU:s jordbruksstöd till Finland som mest är 534 miljoner euro per år.
Vice ordförande för budgetutskottet, Petri Sarvamaa (Saml), säger att trycket på att skära ned i jordbruksstödet är stort. Det kan ändå vara till fördel för Finland att stöden omorganiseras.
Ju mer pengar delas ut på program- och projektnivå, desto mer kan finländarna själva påverka mängden stöd genom att vara aktiva. Han anser inte att det är ett effektivt att automatiskt stödja stora jordbruk med stöd enligt hektar.
- För Finlands del kan det här vara en möjlighet. Det skulle passa Finland att stöden betonar utveckling av landsbygden, säger Sarvamaa.
Jäätteenmäki: Budgethålet oklart
Storbritannien väntas lämna ett hål på 10-11 miljarder euro i EU-budgeten i och med brexit. I slutändan vet ändå ingen hur stort glappet blir, säger Anneli Jäätteenmäki (C).
Storbritanniens premiärminister Theresa May har hotat med att landet lämnar EU:s inre marknad och tullunionen, men hennes linje kan ännu mjukas upp.
- Vi vet ännu inte hur avtalet mellan Storbritannien och EU kommer att bli. Om Storbritannien blir kvar på den inre marknaden, betalar landet för det, säger Jäätteenmäki.
Hon utesluter inte ett sådant scenario där alla medlemsländer betalar lite mer till EU-budgeten, så att hålet som Storbritannien lämnar efter sig kan fyllas.
- EU måste ändå först se över var man kan skära ned och hur de egna tillgångarna ser ut. Sist måste man också titta på om medlemsländerna kunde betala lite mer.
Torvalds: Skär i strukturpengar
Budgeten väcker också frågor om EU:s tudelning. Enligt Nils Torvalds (SFP) kunde det nu vara dags för att fundera på om man ska betala stöd från EU:s budget till länder som kränker europeiska värden eller bryter mot gemensamma beslut, som Polen och Ungern.
- Det är helt vansinnigt att vi stöder verksamhet som inte har en gnutta av de värden som vi påstår att de har, säger han.
Enligt Torvalds borde man skära i strukturpengarna före jordbruksstödet. En stor del av EU:s budget har reserverats för "kohesionspengar" för finansiering av olika regionala projekt.
Hautala: Största stöden bort
Heidi Hautala (Gröna) säger att jordbruksstöden mer borde riktas till att stödja landsbygdsnäringarna på flera sätt än tidigare.
- Landsbygden och odlingen producerar alla möjliga nyttigheter för samhället. Det här är en fantastisk chans att se över finansieringen av jordbrukspolitiken, säger Hautala.
På samma gång anser hon att det är dags att skära i de allra största stöden. (FNB)
Fakta: EU-budgeten stöps om
- EU-länderna förbereder sig som bäst för förhandlingar om budgeten efter 2020.
- Budgeten görs upp utan Storbritannien, vilket innebär ett nettounderskott på 10-11 miljarder euro.
- EU-kommissionen kom i juni med fem olika förslag på hur medlemsländerna borde lägga om budgeten. I alla utom ett förslag skar man i jordbruksstöden.
- Cirka 39 procent av EU:s gemensamma pengar, det vill säga kring 400 miljoner euro, har tidigare använts till jordbruket.
- Den näst största summan har gått till kohesionspengar, det vill säga olika projekt som främjar jämlikhet och välfärd.
- Medlemsländerna har också nya önskemål i fråga om budgeten, man efterlyser bland annat pengar till försvar, säkerhet och invandring.
FNB
