Luxemburg 13.10.2017, 18:31
Ekonomi
Med nervösa öron följer skogsnäringen EU-ländernas tuffa förhandlingar i Luxemburg om synen på skogens betydelse för klimatförändringarna. Finland har lobbat starkt för att ändra formlerna för vilka formler som ska användas för beräkningarna.
En lång dags färd mot både kväll och kanske natt väntades för EU:s klimatministrar när de samlades i Luxemburg på fredagen.
Framför allt råder oenighet om det som kallas LULUCF - det avancerade system för hur man beräknar vad skog, åkrar och annan mark bidrar med vad gäller både utsläpp och upptag av växthusgaser.
- Det är som förväntat väldigt komplicerade förhandlingar och väldigt olika ingångar. Det är många som har olika typer av bekymmer kring det här. För Sveriges del är det otroligt viktigt att vi har transparenta och tydliga redovisningsmekanismer, sade klimatminister Isabella Lövin (MP) på plats i Luxemburg.
Finlands miljöminister Kimmo Tiilikainen räknade inför de sena fredagsförhandlingarna med att det blir ändringar jämfört med vad som tidigare föreslagits.
- Min tanke inför mötet är att vi ännu försöker få till ändringar, sade Tiilikainen (C).
Gillar kompromiss
I praktiken har diskussionen inom EU kokat ner till en kamp mellan dem som anser att ett modernt skogsbruk gynnar klimatarbetet och dem som anser att skogen bör bevaras i princip orörd för att kunna samla koldioxid.
På ena sidan finns stora skogsländer som Sverige och Finland - på den andra exempelvis Nederländerna, där det mesta i trädväg huggits ner för länge sedan.
EU:s nuvarande ordförandeland Estland har lagt fram ett kompromissförslag som stöds från svensk sida.
- För Sveriges del så är ju skogen oerhört viktig både som en sänka för koldioxid men också för de produkter som vi kan få från skogen, som är hållbara och förnybara, säger Lövin.
Finland hoppas på ännu bättre förutsättningar för skogsindustrin än vad som finns i Estlands kompromissförslag. En rutinerad EU-tjänsteman uppgav redan på torsdagen för FNB att det kompromissförslag som Estland lagt fram bygger på en känslig balansgång, som man knappast vill rubba alltför mycket. Finland tvingas sannolikt till att försöka få in specifika undantag snarare än ändra på de allmänna förutsättningarna.
De tuffa förhandlingarna är kopplade till att EU vill sänka koldioxidutsläppen med 40 procent fram till 2030. Utgångsvärdet är de utsläpp som gjordes 1990.
I de förslag som gällde inför fredagens förhandlingar står det att Finland ska minska sina utsläpp med 39 procent jämfört med 2005 års nivå - ett av de tuffaste kraven i EU. Luxemburg och Sverige har ett motsvarande krav på 40 procent, Danmark 39.
Enighet om ESR
Trots de olika buden om skogen kunde klimatministrarna ändå glädjas åt att ha nått i mål med en annan av de tunga klimatfrågorna, om den så kallade bördefördelningen, ESR.
Det beslutet togs dessutom med enighet, vilket särskilt glädjer Isabella Lövin.
- Vi har ju tidigare faktiskt varit tvungna att ta beslut med kvalificerad majoritet, till exempel med utsläppshandelssystemet där Polen blev överkörda. Nu var de med och det tror jag är väldigt viktigt, säger hon. (FNB-TT)
Fakta: Skogen och klimatet
Förkortningen LULUCF står för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och är inom klimatsammanhang det område där man räknar in vad skog, åkrar och annan mark bidrar med vad gäller både utsläpp och upptag av växthusgaser.
Skogen räknas traditionellt som en "kolsänka", som tar upp koldioxid. Det gör att skogsavverkning innebär att upptagningen minskar, vilket dock kan kompenseras genom nyplantering.
LULUCF tillhör de viktigaste områdena när det gäller att beräkna hur EU:s medlemsländer ska leva upp till sina åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser.
FNB
