På försommaren skickade jord- och skogsbruksministeriet ut en enkät till en bred skara intressentgrupper för att samla in synpunkter och förslag på konkreta åtgärder som ingår i livsmedelspolitiska redogörelsens temaområden. På webbenkäten svarade 1 444 deltagare som lämnade bakgrundsinformation. Majoriteten av svaren gällde primärproduktion.
Med enkäten ville ministeriet få in synpunkter och förslag på praktiska åtgärder samt åsikter om samarbete och aktörer. Den livsmedelspolitiska redogörelsen är uppdelad i sju delområden: primärproduktion, distributionskanaler, forskning, rådgivning och kompetensutveckling, matkultur och uppskattning av mat, folkhälsa, livsmedelssäkerhet och konkurrenskraft. Enkätsdeltagarna fick ta ställning till alla temaområden eller så fick de välja vilka områden de ville kommentera. Svarsrapporten kan läsas på ministeriets webbsida: www.mmm.fi/ruoka2030.
Inbjudan till att delta i enkäten delades ut via e-post och sociala medier.
– Vi fick oväntat många svar. De var mycket konstruktiva och visade att deltagarna verkligen hade satt sig in i frågorna, säger Anna-Leena Miettinen som arbetar som konsultativ tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet.
Av enkätsdeltagarna stod 42 procent för primärproduktionen, 11 procent för forsknings-, utbildnings- och rådgivningssektorn och 10 procent för livsmedelsindustrin. Resten hörde till de övriga bakgrundsgrupperna. Deltagarna fick sätta åtgärderna i redogörelsen i prioritetsordning. Enkäten gav också konkreta förslag på hur åtgärderna ska genomföras.
– Primärproduktionens lönsamhetsproblem togs upp i svaren ur olika perspektiv. De som svarade på frågor som gällde detta delområde ansåg lönsamheten vara den klart största utmaningen.
Handelskedjornas verksamhet och stödpolitiken upplevdes som utmaningar inom primärproduktionen. För maten betalas inte rimliga priser och den är låg uppskattad. Svaren visar också oro för producenternas arbetshälsa samt intresse för djurens välbefinnande.
De som svarade på frågor om matens distributionskanaler menade att det är särskilt viktigt att det finns flera olika kanaler, att man utvecklar lokala livsmedelssystem och bidrar till små och medelstora företags verksamhetsmöjligheter, bl.a. genom förbättrad upphandlingskompetens.
Enkätsdeltagarna önskade ökat samarbete mellan aktörerna i den offentliga och privata sektorn. Deltagarna efterlyste också nya former av samarbete mellan privata aktörer, t.ex. lokala affärer och producenter. Matsektorns olika datalager borde också vara bättre tillgängliga för alla aktörer.
Att trygga högkvalitativ utbildning och kompetens på alla utbildningsstadier ansågs vara viktigt. Det är också nödvändigt attt förbättra kompetensen i synnerhet inom matsektorn och exporten.
Bland de åtgärder som gällde uppskattningen av mat och matkulturen var minskat matsvinn och matfostran samt skolelevernas och vuxenbefolkningens kollektiva bespisning de viktigaste.
Den livsmedelspolitiska redogörelsen, Mat2030, behandlades i riksdagen våren 2017. Riksdagen gav på sommaren sitt ställningstagande till redogörelsen och arbetet har nu kommit till genomförandefasen. En del intressentgrupper ska ännu göras delaktiga när det gäller att finslipa genomförandeplanen. Webbenkäten genomfördes av Fountain Park Oyj på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet.
Ytterligare uppgifter:
Anna-Leena Miettinen, konsultativ tjänsteman, tfn 040 0330 812
- Statsrådets redogörelse för livsmedelspolitik Mat2030 - Finsk mat för oss och för världen