Naturresursinstitutets statistiktjänst Matfaktasidor som öppnades i dag ger utifrån tiotals parametrar information om hur vår matproduktion klarar sig i en internationell jämförelse. I tjänsten finns gruppspecifik livsmedelsinformation till exempel om produktionsmetoder och rester av bekämpningsmedel eller antibiotika i mat som kan användas av konsumenter, livsmedelsföretagare och medier.
Om Finlands livsmedelskedja har det redan länge framställts statistisk information, men statistiktjänsten har fokuserat på att beskriva läget här i landet. Många indikatorer visar att finska livsmedel håller hög kvalitet: livsmedelskedjan är hygienisk, produkterna kan spåras och produktionen är ansvarsfull. På den internationella livsmedelsmarknaden måste företagen emellertid kunna bevisa den finska matens höga kvalitet i förhållande till de konkurrerande länderna som finns såväl på vår marknad som på exportmarknaden.
– Det räcker inte med en berättelse, vi behöver välgrundade argument. Påståendena om den finska matens renhet och överlägsenhet bär inte långt om vi inte med fakta kan bevisa produkternas starka sidor i förhållande till de konkurrerande produkterna, säger Anna-Leena Miettinen som är enhetschef på jord- och skogsbruksministeriet.
Matfaktatjänsten, som är resultat av samarbetet mellan Naturresursinstitutet och Livsmedelssäkerhetsverket, ger statistisk information om matproduktions- och matkvaliteten i relation till den statistiska information som samlats in i andra länder, närmast i Europa. Det finns gott om information om EU:s och de övriga europeiska ländernas livsmedelskedjor, men informationen är svår att jämföra på grund av att uppgifterna är utspridda och statistikföringen varierande. Ett av projektmålen var att sammanställa informationen i en form som är enkel att använda.
Matfaktasidorna bygger bland annat på EUROSTAT:s, EFSA:s och OECD:s statistik. Målet var att samla in jämförbar statistisk information om de kännetecken som bedömdes beskriva den finska matproduktionens särskilda styrkor. I tjänsten finns information per produktgrupp till exempel om halter av främmande ämnen, medicinsk behandling av produktionsdjur och om produktionsmetoder. Statistisk information om hemlandet samt sakkunnighjälp gav förutom Livsmedelssäkerhetsverket och Naturresursinstitutet även andra forskningsinstitut och myndigheter, universitet, organisationer och företag.
Matfaktasidorna kan användas av konsumenter för att söka information och av företag för att söka bakgrundsinformation som de behöver i kommunikationen och marknadsföringen. Det hittades många styrkor som går att påvisa.
- Statistiken ger klart vid handen att vi använder antibiotika till produktionsdjur återhållsamt och att salmonella har vi knappt alls. Här är Finland och Sverige helt suveräna när det gäller den europeiska statistiska jämförelsen, berättar Csaba Jansik som är specialforskare på Naturresursinstitutet och svarat för projektet.
Jämförelsen visar också att djur- och växtsjukdomsläget är bra. När förekomsten av växtsjukdomar är obetydlig, är behovet att använda växtskyddsmedel mindre än till exempel i de stora europeiska matproducentländerna.
Vissa resultat överraskade även forskarna. Mot alla förväntningar visade sig hushållsvattnet hålla hög kvalitet inte bara i Finland utan i nästan hela EU, med vissa enstaka undantag. Jämförelsen visar dock också att vi har andra starka områden som inte är så kända, till exempel skogar som är lämpliga ekologiska plockningsområden.
Finlands certifierade ekologiska plockningsområde är världens största, 11,6 miljoner hektar, vilket är 30 procent av hela det ekologiska plockningsområdet i världen. På sidorna finns också färska forskningsdata till exempel om halter av främmande ämnen i fisk. Östersjölaxens höga dioxin- och PCB-halter har rentav halverats sedan år 2002. Halterna ligger nu nära de gränsvärden som EU tillåter.
Matfaktasidorna finns på adressen: www.luke.fi/ruokafakta. Sidorna finns på finska, men avsikten är att de översätts till engelska och eventuellt till andra språk också. Matfaktasidorna ska bidra till att införa redogörelsen Mat2030. Projektet har finansierats av jord- och skogsbruksministeriet i samband med jordbrukets krispaket.
Mer information:
Csaba Jansik, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 32 6170, csaba.jansik(at)luke.fi
Anna-Leena Miettinen, enhetschef, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 033 0812
