En proposition med förslag till lag om djurs välbefinnande överlämnas till riksdagen på förhösten. Om förslaget som var på remiss i början av året lämnades närmare 400 yttranden. Regeringen har bestämt hur förslaget ska ändras utifrån yttrandena. Djurens möjlighet att kontinuerligt få vatten ska bland annat utvecklas.
Under remissbehandlingen fick lagförslaget beröm för att tillfredsställandet av djurs beteendebehov lyfts fram som en central princip. Enligt remissinstanserna är det också viktigt att man beaktar husdjursproduktionens lönsamhet. Kravet på smärtlindring vid plågsamma ingrepp sågs också som en viktig sak.
Även de strängare bestämmelserna om djuravel välkomnades. Kritik framfördes mot att förslaget inte innehåller något förbud mot båsladugårdar, grisningshäckar eller pälsdjursuppfödning. Remissinstanserna önskade också att djur ska få kontinuerlig tillgång till vatten och att identifieringsmärkning och registrering av hundar och katter ska bli obligatorisk.
Regeringen har utifrån yttrandena beslutat att däggdjur och fåglar på permanenta hållningsplatser alltid måste ha möjlighet att dricka vatten. I praktiken kan man bjuda djuren på dricksvatten till exempel i en vattenhink, automatisk vattennippel eller -kopp eller så ordnar man så att djuren kan dricka i lämpliga vattendrag i naturen. Bestämmelser om undantag från kravet på kontinuerlig tillgång till vatten utfärdas genom förordning. Kravet på att pälsdjur alltid måste ha tillgång till vatten rör avelsdjur och börjar gälla efter en övergångstid på nio år. Ett likadant krav, som gäller hållningsplatser för till exempel höns, kalkoner och över två veckor gamla grisar, finns redan i den gällande lagstiftningen.
Mjölkkor och kvigor som hålls i basladugårdar ska rastas oftare. I fortsättningen måste kor och kvigor rastas eller släppas ut på bete under 90 dagar per år i stället för 60 dagar. Rastning kan också ske vintertid. Ungefär 20 basladugårdar har fått dispens från kravet på rastning på grund av de ligger på svåra platser. Dessa dispenser slutar gälla efter en övergångstid på 15 år.
Svingårdarnas övergång till frigrisning stöds med frivilliga insatser genom att höja investeringsunderstöden och ersättningen för frigrisning. Ersättning för djurs välbefinnande kan i fortsättningen betalas också för en del av djuren på gården, vilket sänker tröskeln för försök med frigrisning på svingårdar.
Långvarig användning av dräktighetshäckar förbjuds med 15 års övergångstid i enlighet med förslaget. Det är dock tillåtet att använda häckar i åtta dagars tid i samband med betäckning. Gårdar har beviljats ersättning för djurens välbefinnande när de slutat med häckhållning. Det här ska fortsätta under den nya programperioden.
Regeringspartierna har beslutat att bestämmelser om obligatorisk identifiering och registrering av hundar ska ingå i lagstiftningen om identifiering av djur. En utredning som gäller ett register över identifieringsmärkning blir klar i höst. Bestämmelser om obligatorisk identifiering och registrering av katter kan tas in i lagstiftningen senare.
”Finland är ett föregångarland inom djurens välbefinnande och denna lag förbättrar välbefinnandet ytterligare. Vi har fått värdefulla kommentarer om utkastet och omarbetat förslaget utifrån dem. Det är dags att ro i land med denna lagreform som vi arbetat med i åtta år. Vi vill ingripa i skadlig avel av sällskapsdjur, förbättra hittedjurs ställning och övervakningens verktyg”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
”Förslaget möjliggör arttypiskt beteende och stärker samtidigt konsumenternas tilltro till vår matproduktion. Lagen ger också producenter ett klart besked att djurens välbefinnande förbättras kontinuerligt. Samtidigt tryggas produktionens konkurrenskraft gentemot importerad mat”, säger Leppä.
Ytterligare information:
Tiina Pullola, specialsakkunnig, tfn 295 162108
Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef, tfn 0295 162439
Risto Lahti, specialmedarbetare, tfn 050 5650424
fornamn.efternamn@mmm.fi
