Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä besökte Länsimäki skola i Vanda och träffade niondeklassare i skolans matsal. Med besöket ville ministern uppmärksamma skolmaten.
Besöket är högaktuellt eftersom vårt och samtidigt också hela världens första system med gratis skolmat fyller 70 år i år.
– Offentliga skolmåltider är vår nationella skatt som vi kan vara stolta över. Skolmat förbättrar ungas välbefinnande och stärker inlärningen. Det är också en direkt investering på hälsa, vilket kan medföra besparingar senare. Dagens utmaning är att allt för många skolbarn inte äter skolmat eller äter ensidigt. Det uppstår också matsvinn. De som ordnar skolmaten sätter yrkesskickligheten på spel för att producera balanserade måltider till ett skäligt pris. För ett år sedan publicerade Statens näringsdelegation en rekommendation för skolbespisning som köken kan använda som hjälp, men det är kommuner som spelar en avgörande roll. Kommunernas upphandlingsbeslut inverkar direkt på vilken mat barnen i sista hand serveras, påpekar Leppä.
Enligt statsrådets principbeslut sommaren 2016 ska offentliga serviceproducenter välja ansvarsfullt producerade produkter vid offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Vid konkurrensutsättning ska fokusen alltså ligga i miljövänliga odlingsmetoder, djurens välbefinnande och hälsa och livsmedelssäkerhet.
– Faktum är att dessa kriterier ger inhemsk och närproducerad mat en stark ställning. När vi handlar enligt principbeslutet, förbättrar vi de offentliga storkökens möjligheter att använda bär som är trygga utan upphettning, antibiotikafria ägg samt kött från grisar med knorren i behåll och fjäderfän som fått behålla näbben. Vi förbinder oss alltså att köpa mat med respekt för de regler som vi förutsätter att våra matproducenter ska följa, säger Leppä. Kommunerna har nu ett utmärkt tillfälle att stanna upp och fundera på vilken mat vi vill bjuda våra barn på.
En stor del av barnen och de vuxna äter dagligen måltider som produceras av kommunen. Utöver att det gäller val som påverkar kommuninvånarnas hälsa handlar det också om ekonomin.
– När vi väljer lokalt producerad och förädlad mat, kan vi bidra till regionens sysselsättning och hembygdens vitalitet. Offentliga mattjänster kan genom sina val vara ett viktigt led när det gäller hållbar utveckling och vår matsäkerhet, säger Leppä.
Ytterligare information:
Risto Lahti, specialmedarbetare, tfn 050 565 0424, risto.lahti(at)mmm.fi