Naturbeteskött är en bestående trend i Sverige. Kött från naturbetande djur är högkvalitativt. Även produktionssättet är ekologiskt - det främjar naturens biologiska mångfald. Det är få som vet att största delen av finska lamm växer upp på betesmark.
Sari Jaakolas och Jaakko Jussilas får söker föda på gräsmarker och i ådalar från tidig vår till sent på hösten. Fåren på gården Herrakunnan lammas i S:t Bertils får beta fritt på naturängar. Då kan fårköttet också kallas naturbeteskött.
Av Jaakolas och Jussilas betesmarker består i dag 98 procent av naturängar. Områdena lämpar sig inte för sedvanligt jordbruk. För att kunna dra den största nyttan av ängarna, är betesgång ett bra alternativ.
Denna traditionella betesgång har blivit populärare i Finland, men vi har inte skyltat för det på samma sätt som Sverige. Sverige har sålt naturängskött i över 15 år och köttet har också fått ett eget certifikat.
”Många finska får- och nötgårdar uppfyller också kriterierna för ängskött”, säger Sari Jaakola.
I Sverige säljer man detta högt uppskattade kött ca 400 000 kg varje år. Priset på ängskött kan vara till och med en femtedel högre än på vanligt kött. Förutom Sverige har till exempel Holland och Storbritannien satsat på produktionen av naturbeteskött. I USA säljer mataffärerna också mejeriprodukter med ett varumärke som bygger på att djuren har fått gå på bete (grass-fed), till exempel ägg, yoghurt och ostar.
Betesgång skyddar hotade vårdbiotoper
Enligt Jaakola och Jussila är naturängar som ett paradis för fåren.
”Terrängen är varierande och djuren har plats att röra sig. Ängarna ger skydd för vind, regn och stark sol”, säger Jaakko Jussila.
Betesmarkerna är såväl djur- som miljövänliga. Sari Heltelä, specialsakkunnig inom fårköttproduktion vid ProAgria, berättar att fåren vårdar vårdbiotoper när de betar på naturängar.
”På sätt och vis sommarjobbar fåren, de hjälper till i landskapsvården. Betesgång hjälper att bevara naturens biologiska mångfald samtidigt som djuren hålls friska”, säger Heltelä.
Hon tycker att får är utmärkta betesdjur på grund av att de är mjuka.
”Får som är små djur skadar inte miljön på samma sätt som till exempel nötkreatur”, säger Heltelä.
”Mångsidig föda ger köttet smak”
Undersökningarna visar att naturbeteskött har fler smaknyanser och goda omega-3-fettsyror än vanligt kött. Även producenterna berömmer köttets särskilda smak.
”När djuren får välja sin föda själva, känner man smaken av den mångsidiga födan i köttet”, säger Jaakko Jussila.
Enligt Sari Heltelä är får så kloka djur att de hittar just den mat som är optimal för dem.
”Får älskar smaker. Ibland letar de efter beska smaker och kan äta tistlar, ibland smakar det gott med blommor”, beskriver Heltelä.
På naturängar hittar fåren väldigt god föda, men det som är viktigaste är att man ser till att födan inte tar slut.
”Ängsmark kan också vara fattig. ”Fårskötaren ska se till att fåren har tillräckligt med föda,” säger Heltelä.
Fårgårdar producerar mest ekologiskt kött
• I Finland produceras årligen ca 1,3 miljoner kg fårkött och ca en miljon kg lammkött.
• Påsken är högsäsong också för det inhemska fårköttet, men i praktiken är de lamm som föds på våren slaktfärdiga på hösten. Det finns färskt kött året runt.
• Vi har närmare 1 500 fårgårdar, av vilka ca 700 sysslar huvudsakligen med fårköttsproduktion. Merparten av gårdarna ligger i Egentliga Finland, Österbotten och på Åland.
• Köttkonsumtionen uppgår till ungefär 0,7 kg per person och år.
• Antalet ekologiska gårdar inom fårproduktion är överlägset störst när vi tänker på finsk köttproduktion. Till och med en fjärdedel av fårköttproduktionen sker ekologiskt.
Källa: Suomen Lammasyhdistys ry och MTK, siffrorna gäller år 2016
Ytterligare information:
Sari Jaakola, Herrakunnan lammas, tfn 040 5345 008, sari.jaakola@herrakunnan.fi
Foton från Herrakunnan Lammas för media: https://mmm.fi/sv/media
Sari Heltelä, specialsakkunnig, fårköttproduktion, ProAgria Södra Savolax, tfn 040 593 7528, sari.heltela@proagria.fi
Anna-Leena Miettinen, enhetschef, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 033 0812, anna-leena.miettinen@mmm.fi
Jord- och skogsbruksministeriets tvååriga kampanj som handlar om att värdesätta mat ska öka finländarnas medvetenhet om vad matens ursprung betyder: hur producerar vi mat i Finland och vad får vi när vi väljer närproducerat. Kampanjen Bra mat växer nära följer matproduktionen på tio gårdar i olika delar av landet och söker svar på varför vår mat sägs vara världens renaste, ansvarsfullt producerad och spårbar. I kampanjen deltar också Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC.
www.bramatvaxernara.fi #bramatväxernärä
