Regeringen överlämnade i dag till riksdagen en proposition med förslag till en ny livsmedelslag som ingår i totalreformen av livsmedelslagstiftningen.
Reformen siktar till att utan att riskera livsmedelssäkerheten minska det administrativa arbete som lagstiftningen medför för livsmedelsföretagarna och tillsynsmyndigheterna samt att öka den på riskbedömning baserade livsmedelstillsynen och dess effekter.
Den nya livsmedelslagen följer principen i EU:s livsmedelslagstiftning som innebär att livsmedelsföretagarna svarar för livsmedlens säkerhet längs hela livsmedelskedjan samt för att verksamheten uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.
- Aktörerna får nu mer svängrum och samtidigt också ansvar. Jag tror att aktörerna klarar det här och har också nytta av att det blir färre detaljerade krav. När vi ger företagarna mer ansvar, kommer företagarna och tillsynen att känna större gemensamt engagemang för livsmedelssäkerheten, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Den administrativa bördan minskas genom utveckling av tillsynssystemet. I fortsättningen ska tillsynen utifrån en riskbedömning riktas till verksamheter där den mest behövs. Fokusen flyttas från övervakning av lokaler till övervakning av verksamheten, vilket följer omvärldens förändrade krav. Hanteringen av livsmedel sker långt ifrån alltid i en traditionell livsmedelslokal.
Den nya lagen innehåller också bestämmelser om myndighetens delaktighet i utredningar och kontroll av export vid behov.
Livsmedelstillsynen får bredare inkomstbas
Att ta ut avgifter för myndighetstillsynen är ett av medlen för att utföra livsmedelstillsyn. Enligt regeringsprogrammets riktlinjer ska livsmedelstillsynens avgifter utvecklas så att avgifterna bättre än i dag täcker kostnaderna för tillsynen.
Lagförslaget var på en omfattande remissbehandling sommaren 2018. De flesta kommentarer som ministeriet fick gällde just tillsynsavgifterna. Bestämmelserna om de tillsynsavgifter som landskapen tar ut har efter remissbehandlingen ändrats så att målen för att utveckla tillsynsavgifterna går att nå utan att orsaka oskälig ekonomisk börda för aktörerna. Enligt den nya lagen ska aktörerna betala en 150 euro stor årsavgift samt en prestationsbaserad avgift för utförd tillsyn enligt landskapets godkända taxa. Primärproducenter, byhandlare eller allmännyttiga sammanslutningar behöver inte betala någon årsavgift.
- Ändringen utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar en tillsynsavgift och inte bara de som fått kontrollbesök. Tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och träning, påpekar livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm vid jord- och skogsbruksministeriet.
I samband med reformen av livsmedelslagen ska också de viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av den gällande lagen förnyas. Den lättare administrativa bördan syns speciellt i reformen av dessa förordningar. De funktionella och byggnadstekniska kraven ska upphävas så långt det går utan att riskera livsmedelssäkerheten. Förslagen till förordningar sänds på remiss separat.
- Totalreformen av livsmedelslagen är ett stort steg när det gäller regeringens spetsprojekt för avreglering. Arbetet med att minska administrativt arbete fortsätter på jord- och skogsbruksministeriet, säger Leppä
Ikraftträdandet av den nya livsmedelslagen hänger ihop med landskapsreformen. Just nu ser det ut att lagen och de nya förordningarna träder i kraft den 1 januari 2021.
Ytterligare information:
Sebastian Hielm, livsmedelsäkerhetsdirektör, tfn 050 524 5761, sebastian.hielm(at)mmm.fi Hannu Miettinen, lagstiftningsråd, tfn 040 158 9401, hannu.miettinen(at)mmm.fi Anne Haikonen, lagstiftningsråd, tfn 050 369 7618, anne.haikonen(at)mmm.fi Risto Lahti, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 565 0424, risto.lahti(at)mmm.fi
