Industrins relativa andel av konsumentpriserna på baslivsmedel har ökat under de senaste åren. Både handelns och producenternas andelar har minskat, handelns andel en aning mer än producenternas. Detta framgår av en undersökning som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Naturresursinstitutet (Luke) har genomfört, där man utredde prisbildningen på livsmedel åren 2008, 2012 och 2016.
Lukes forskningsprofessor Jyrki Niemi understryker att man vid tolkningen av resultaten måste beakta matens ovanliga prisutveckling under de senaste åren.
– Priset på mat steg i Finland 2008–2013, men har därefter sjunkit. När man jämför dessa år måste man alltså komma ihåg att den summa i euro som ska fördelas mellan olika parter i livsmedelskedjan har minskat de senaste åren, säger Niemi.
Enligt undersökningen har den andel som tillfaller handeln av konsumentpriserna på baslivsmedel minskat. Detta ger indikationer på att nedgången i priset på mat har påskyndats av inte bara de sänkta kostnaderna för råvaror och produktionskedja, utan även av handelns egna åtgärder, till exempel att man prutat på täckningsbidraget.
Beräknat i euro har industrins andel av konsumentpriserna förblivit någotsånär densamma. Industrin har inte klarat av att skaffa större inkomster från marknaden, men till följd av att priset på mat har sjunkit har den relativa andel som tillfaller industrin ökat.
När det gäller jordbruksproducenterna syns framför allt utvecklingen av producentpriserna i undersökningarna. Eftersom de till följd av den allmänna marknadsutvecklingen har varit stadda i nedgång har även producenternas andel av konsumentpriserna på mat minskat.
– Det är till slut till fördel för hela livsmedelskedjan att man i kedjan kan producera sådana mervärdesprodukter som konsumenten är beredd att betala för. Det sänkta priset på mat har gagnat konsumenterna, men för de andra aktörerna i kedjan är det ett problem, i synnerhet med tanke på lönsamheten, säger PTT:s jordbruksekonom Johannes Piipponen.
I undersökningen har utvecklingen av prismarginalerna på livsmedel, dvs. de andelar som olika parter får, granskats för både mjölk-, kött- och spannmålssektorn. En närmare beskrivning av beräkningsmetoden och informationskällorna finns i slutet av det här meddelandet.
Undersökningen är en del av forskningsprojektet ”Matmarknadens föränderliga struktur och konkurrensens funktion”, som finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA). Inom projektet undersöker Luke, Konsumentforskningscentralen vid Helsingfors universitet och PTT strukturen, funktionen och konkurrensen på livsmedelsmarknaden.
Elintarvikkeiden hintamarginaalit -rapporten (Prismarginalerna på livsmedel), PTT:s arbetspapper 196 (på finska)
Så här har undersökningen utförts
• Med prismarginaler avses i den här undersökningen producenternas (primärproduktionen), industrins (förädling, förpackning), handelns (inkl. detalj- och partihandel) och statens (mervärdesskatt) andelar av konsumentpriset på en produkt eller ett produktknippe.
• Industriföretag ombads att med tanke på undersökningen lämna uppgifter om försäljningspriserna och försäljningsmängderna för valda mjölk-, kött- och spannmålsprodukter. Handeln ombads lämna uppgifter om produkternas inköpspriser och inköpsmängderna samt konsumentpriserna.
• Pris- och mängduppgifter inhämtades av totalt tio olika aktörer. Producentpriserna kommer från Lukes statistik.
• Fördelningen av prismarginalerna granskas sektorvis (mjölk, kött, spannmål) och dessutom enligt huvudproduktgrupp. Huvudproduktgrupperna består av produktgrupper som har bildats utifrån enskilda produkter.
• Prismarginalerna för specifika produkter eller företag offentliggörs inte, för att inte röja affärshemligheter. Eventuella skillnader i produkternas förpackningsstorlek har beaktats genom att alla produkters pris per enhet har omvandlats till att motsvara kilopriset.
Presskonferensens livestream 19.12.2018 kl 9.15- kan ses på YouTube
Länk till presskonferensens Powerpoint-presentationen (pdf)
