Enligt Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring steg lönsamhetskoefficienten för jordbruks- och trädgårdsproduktionen i fjol till 0,38 från cirka 0,26 år 2016, som var bottennoteringen under 2000-talet. Företagarinkomsten för året ökade till cirka 16 000 euro per gård. Avkastningen i procent på totalt kapital var ändå fortfarande negativ (-2 %).
År 2017 ökade jordbruks- och trädgårdsföretagens intäkter med cirka 3,2 procent och uppgick till 155 400 euro. Stödens andel av intäkterna var 33 procent. Å andra sidan minskade de totala kostnaderna med 1,2 procent till 179 700 euro. Den kostnadspost som minskade mest var gödsling som minskade med 12 procent. Mest ökade bränslekostnaderna med 18 procent.
– Ändringarna i kostnadsposterna beror inte bara på prisförändringar utan det kan också ha skett ändringar i användningsvolymerna, säger specialforskare Arto Latukka, som är forskningschef för lönsamhetsbokföringen på Naturresursinstitutet.
Företagarvinsten, det vill säga skillnaden mellan intäkterna och de totala kostnaderna, var fortfarande negativ och stannade på cirka -24 500 euro. För ett nollresultat borde försäljningsintäkterna och/eller stöden ha varit lika mycket större eller kostnaderna lika mycket mindre. Då hade intäkterna täckt produktionskostnaderna.
Företagarinkomsten ökade
– När de kostnader som härrör från företagarfamiljens eget arbete och kapital inte tas med i produktionskostnaderna uppgick företagarinkomsten till 16 000 euro per företag och år. Företagarinkomsten ökade med hela 42 procent från bottennoteringen år 2016. Företagarinkomsten är så liten att till och med små förändringar i intäkterna och de totala kostnaderna har en enorm inverkan på den, säger Arto Latukka.
Enligt Arto Latukka ger företagarinkomsten på 16 000 euro företagarfamiljen 1,3 procents ränta på eget kapital och 6,2 euro i ersättning per arbetstimme. Lönsamhetskoefficienten var 0,39, med andra ord uppgick ersättningarna till 39 procent av målet på 3,44 procent i ränta på eget kapital och 15,7 euro i ersättning per arbetstimme. Om företagaren istället hade använt avlönad arbetskraft, skulle kostnaden (inkl. lönebikostnader) ha varit exakt densamma, det vill säga 15,7 euro per timme.
För får- och getgårdar och gårdar med blandad produktion var lönsamhetskoefficienten oförändrad, cirka 0,1, och för växthusföretag var den cirka 0,95. För spannmålsgårdar steg lönsamhetskoefficienten till 0,23, för gårdar med frilandsodling till 0,65 och för mjölkgårdar till 0,46. För andra nötkreatursgårdar ökade lönsamheten till 0,51 och för grisgårdar till 0,77. Lönsamheten för fjäderfägårdar försämrades drastiskt, men fluktuationen från år till år kan bero på det lilla antalet fjäderfägårdar i urvalet.
Inom jord- och trädgårdsnäringen är det egna kapitalets andel av företagets tillgångar, det vill säga av självförsörjningsgraden, i genomsnitt 72,3 procent. Spannmålsgårdar liksom också växtodlingsgårdar och gårdar med blandad produktion har undvikit att skuldsätta sig och hade en självförsörjningsgrad på cirka 80 procent. I växthusföretag och på fjäderfägårdar var självförsörjningsgraden 40–50 procent och på mjölkgårdar cirka 64 procent.
– Investeringsstöden räknas med i eget kapital och bidrar därmed till soliditeten, samtidigt som de å andra sidan ökar avskrivningskostnaderna. Ett belopp som motsvarar dessa avskrivningar för investeringsstödet upptas i årsredovisningen som intäkter. På så sätt påverkas inte företagarinkomsten negativt av avskrivningarna för investeringsstöden, säger Arto Latukka.
Uppgifter i webbtjänsten Ekonomidoktorn
Uppgifterna baseras på lönsamhetsbokföringsresultaten som Naturresursinstitutet beräknar årligen. Resultaten för 2017 beräknades ur siffrorna för cirka 770 bokföringsgårdar och resultaten viktades till att beskriva situationen för Finlands 35 400 största jord- och trädgårdsföretag. Resultaten finns på Naturresursinstitutets webbplats stat.luke.fi samt mera detaljerat i Jord- och trädgårdsproduktionstjänsten på webbplatsen Ekonomidoktorn.
Mer information:
Arto Latukka, forskningschef för lönsamhetsbokföring för jordbruket, Naturresursinstitutet, tfn 029 5326 308, arto.latukka@luke.fi
Statistik: Lantbrukets lönsamhet 2017
