Enligt Naturresursinstitutets beräkningar blir spannmålsskörden 2,7 miljarder kilo 2018. Om beräkningarna slår in blir skörden den sämsta sedan missväxtåret 1987. Utsikterna har försvagats ytterligare sedan skördeprognosen i juli. Efter att en del av skörden har tagits in återstår potatisskörden, och fortfarande finns det spannmålsgrödor, oljeväxter och vall kvar på åkrarna.
Den varma och regnfattiga sommaren påverkade skördenivåerna för alla jordbruksgrödor negativt. I expertbedömningarna från ProAgria nämns dessutom exceptionellt stora variationer i skördemängderna till och med mellan närliggande åkrar. Generellt sett blev skörden i år bättre i östra och norra Finland, jämfört med i fjol då situationen var den motsatta. Även i de övriga nordiska länderna har torkan minskat skördevolymerna.
Spannmålsskörden minskar med en fjärdedel
– Kornskörden, som enligt prognosen blir den minsta på trettio år, drar ner hela spannmålsskörden. Skördevolymen för korn ligger en fjärdedel under tioårsmedelvärdet, säger överaktuarie Anneli Partala från Naturresursinstitutet.
Kornskörden på 1,2 miljarder kilo står för nästan hälften av hela landets spannmålsskörd, och har därför en stor inverkan på den totala spannmålsskörden. Skördeutsikterna är dåliga även för de andra spannmålsgrödorna. Veteskörden blir den minsta på nästan tjugo år, havreskörden den minsta på åtta år och rågskörden den minsta på fem år.
Räcker skörden till?
Den årliga spannmålsskörden används i hemlandet som foder på gårdarna samt inom industrin för tillverkning av livsmedel, foder och andra produkter. Sammanlagt handlar det om tre miljarder kilo.
– Enligt beräkningarna räcker endast havreskörden till för den inhemska konsumtionen. Dessutom kommer den sedvanliga exporten av cirka 300 miljoner kilo havre inte att bli av, säger Anneli Partala vidare.
Huruvida de andra spannmålssorterna räcker till avgörs bland annat av de återstående lagren av föregående års skörd. Den dåliga skörden kan också leda till att djurhållande gårdar blir tvungna att radikalt minska besättningarna om de inte kan kompensera foderbristen med köpt foder.
Bakgrund till statistiken
Naturresursinstitutets skördestatistik i augusti grundar sig på de lokala ProAgria Centralernas experters bedömningar av sina regioner. Bedömningarna beskriver situationen per 27 augusti. Visuella uppskattningar samt lokal sakkunskap ligger till grund för de kommunspecifika bedömningarna. Arealerna för odlingsväxter grundar sig på läget i landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem.
Följande skördestatistik som bygger på data från gårdarna publiceras 22 november 2018. Då utökas statistiken och preciseras med regionala skördeuppgifter. Samtidigt görs en preliminär uppskattning av skörden enligt Livsmedelssäkerhetsverket Eviras kvalitetskriterier. Den slutliga skördestatistiken 2018 färdigställs i början av 2019.
Mer information:
Anneli Partala, överaktuarie, Naturresursinstitutets statistiktjänst, tfn 029 532 6803, fornamn.efternamn@luke.fi
Statistik: Skördeuppskattning 2018, situationen 27.8.
