ÖSP:s vårmöte i Vörå
Bästa förbundsmötesdelegater, SLC:s ordförande Mats Nylund, inbjudna gäster, ÖSP:are, mina damer och herrar!
Varmt välkomna till ÖSP:s vårmöte
Vi inleder mötet genom att hedra minnet av vår hedersordförande Håkan Malm, som gick bort den 7 januari, med en tyst minut.
Bästa mötesdeltagare,
Trots att producentpriserna hade en svag positiv utveckling under 2017, visar uppgifter från lönsamhetsbokföringsgårdarna att näringens lönsamhet fortfarande är mycket ansträngd. 2017 var odlingsmässigt ett besvärligt år och t.ex. spannmålsskörden blev den näst lägsta under hela 2000-talet. Lägger man därtill märkbart högre kostnader för att hantera skörden, så är det inte svårt att förstå att 1-10% högre producentpriser inte reder upp lönsamhetssituationen på våra gårdar. Lönsamhetskoefficienten för 2017, som visserligen ännu är en prognos, visar att ingen av våra produktionsinriktningar kommer i närheten av full ersättning för arbete och det bundna kapitalet. Bäst visar det sig ha gått för växthusnäringen och fjäderfäköttproduktionen, och sämsta lönsamhetskoefficienten uppvisar fårnäringen och spannmålsodlingen. Men också mjölkproduktionen visar att det är mycket utmanande tider då lönsamhetskoefficienten inte ens når en tredjedel av målsättningen. Köttproduktionen hamnar i mitten med en lönsamhetskoefficient på knappt hälften av målsättningen.
Bästa ÖSP:are,
Samtidigt som vi som är längst ner i produktionskedjan för livsmedel kämpar med svag lönsamhet, finns det andra aktörer i samma kedja som uppvisar allt bättre siffror i sina rapporter. Då vi i genomsnitt inte ens uppnår hälften av lönekravet och avkastningskravet på bundet kapital, som är satt på rimliga 5%, finns det andra i samma kedja som har en avkastning på sitt kapital på 20-30 % och som i det närmaste är överlikvida. Då vi i primärproduktionen har allt svårare att finansiera våra investeringar, både grundförbättringar som behövs för att kunna fortsätta produktionen, men också nyinvesteringar i produktionsbyggnader och maskiner, finns det andra i samma kedja som investerar som aldrig förr och som finansierar investeringarna med medel ur kassan! Då en äggproducent som lägger ner hela sin själ och sitt hjärta i husdjursskötseln, 7 dagar i veckan och 339 dagar i året i bästa fall får drygt 1€/kg för sina salmonellafria ägg som är de bästa i sitt slag i hela världen, finns det andra i kedjan som tar ut nästan det dubbla för en insats som består av att lyfta fram och ta betalt för äggen!
Mina damer och herrar,
Man kan med fog fråga sig om våra ansträngningar för att producera rena, kvalitativa och spårbara livsmedel av världsklass är förgäves. Produktion av premiumprodukter är inget som är billigt, det kostar att upprätthålla en status med salmonellafrihet i husdjursproduktionen, det kostar att ha en hög miljöhänsyn i odlingen och det kostar att ha djurskyddet på högre nivå än de flesta av våra konkurrentländer. I dagsläget, och under en stor del av tiden som vi verkat på den gemensamma marknaden har vi inte lyckats få ut mervärdet för detta från marknaden. Det är ett faktum att kvaliteten på livsmedel på ett mycket begränsat sätt beaktats i prissättningen på den inhemska marknaden. Då insynen i prissättningen dessutom är minimal har detta kunnat pågå år efter år.
Redan 2012 efterlyste ÖSP i en motion till SLC:s förbundskongress åtgärder för en rättvisare livsmedelshandel. Motionen mynnade ut i ett förslag om att en livsmedelsombudsman skulle tillsättas för att övervaka kedjans funktion. Nu har vi kommit så långt att vi idag har ett lagförslag om detta på utlåtande, och går allt vägen kan den nya livsmedelsmarknadslagen och livsmedelsombudsmannen börja verka från ingången av nästa år. Också på EU-nivå rör det på sig, förra veckan presenterade EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan förslag till EU direktiv för att komma åt orättvisa affärsmetoder i livsmedelskedjan.
Bästa åhörare,
Våren och en ny odlingssäsong står för dörren och efter flera utmanande säsonger ska vi hoppas att vi efter en riktig vinter också ska få en riktig sommar. Det finns ändå stora utmaningar inför sommaren, flera av våra medlemmar har kontaktat producentförbundet, oroliga över den kommande betessäsongen med anledning av den stora förekomsten av varg i vårt område. Kontakter med länsveterinär Matti Nyberg visar att hans tolkning av beteskravet inte ger utrymme till att avvika från det, trots producentens oro för djurens välbefinnande med anledning av vargförekomsten. SLC:s styrelse beslöt på sitt möte i förra veckan att föra ärendet vidare till ministeriet och Evira, med krav om undantag eller lindrigare tolkningar av beteskravet. Det är naturligtvis helt ohållbart att våra medlemmar ska behöva känna att djurens säkerhet är i fara om de släpps ut på bete. Det grundläggande problemet i den uppkomna situationen är att skyddet av vargen blivit så starkt i Finland att det överstiger allt sunt förnuft. Vargens rättigheter har blivit så starka att den har rätt att döda husdjur tre gånger förrän man får rätt att skjuta den. Det har till och med gått så långt att man behöver tillstånd för att skrämma bort en varg, våra förfäder skulle knappast tro att det är sant. Tidigare förbundsordföranden Nils-Anders Granvik frågade sig i en läsvärd insändare i dagspressen för en vecka sedan, vem som har saknat vargen under den långa period som vargförekomsten varit minimal. Jag tror inte nån i den här salen och knappast några av våra bekanta heller har saknat vargen. Däremot känner vi alla många som nu är oroliga för vargen. Det som nu behövs är att återta det sunda förnuftet i rovdjurspolitiken. Som ÖSP tidigare sagt krävs beståndsvårdande licenser på jakt av varg. Hela grupper av vargar som bildat revir på olämpliga områden ska kunna tas bort. Djurägare ska få skjuta varg som hotar sin boskap utan risk för repressalier. Det kan inte vara så att djuraktivister bosatta i höghus ska styra vår rovdjurspolitik.
Bästa närvarande,
Beredningen av EU:s jordbrukspolitik inför nästa programperiod Cap 2027 pågår. Större nationellt inflytande, minskad byråkrati och utjämning av stöden har diskuterats flitigt. Från vår synvinkel har vi påtalat den onödiga byråkratin med stödrättigheterna som en viktig sak att få bort. Också tvärvillkoren borde slopas. Vi har från producentorganisationen lyft fram att aktiv odling ska prioriteras. Det skulle också vara viktigt att få bevara eller öka de produktionskopplade stöden. En annan målsättning som ÖSP påtalat är att få en långsiktig lösning för enmagade- och trädgårdssektorn.
Det är ändå realistiskt att utgå ifrån att det blir utmanande att försvara stödnivåerna i nästa programperiod. Vi har också nationellt ett betydande underskott i finansieringen av både LFA-stödet och i miljöersättningen mot slutet av innevarande programperiod. Vi fick i veckan, tacksamt nog, löfte om att LFA- stödet hålls på årets nivå även nästa år, men 2020 är ännu ett frågetecken, både för LFA-stödet men framförallt för miljöersättningen. Producentorganisationen arbetar för att ingångna avtal och stödnivåer ska hålla, men det finns en uppenbar risk för sänkta ha-stöd 2020. Det är en aspekt som borde beaktas vid förnyandet av arrendekontrakt framöver.
Bästa medlemmar,
Grundtorrläggning och en fungerande dränering är en åtgärd som det sällan lönar sig att spara på i växtodlingen. Då det gäller åkrarnas dränering och täckdikning har vi idag ett hyfsat investeringsstöd, om än något byråkratiskt. Gällande grundtorrläggning i åar och större bäckar är situationen inte lika god. Vi har på flera ställen i landskapet vattendrag som inte klarar den ökande belastning som de utsätts för på grund av ökade regnmängder, förbättrad skogsdikning och samhällsbyggande som gör att större mängder vatten snabbare når vattendragen. Följden blir översvämningar av åkrar och i värsta fall drabbas både vägar och byggnader av stigande vattenmassor. Långdragna tillståndsprocesser, en gammaldags kostnadsfördelning baserat på för små nyttoområden och statens minskade ansvarstagande bidrar till att vi idag har flera områden där upprepade översvämningar hör till den normala hotbilden varje odlingssäsong. Så här borde det inte få fortsätta och det är lätt att hålla med SLC:s ordförande Mats Nylund då han i en kolumn beskrev att det behövs ett batteri med åtgärder för att lösa problemen. Långsammare utflöden från skogsdikningsföretag är den mest realistiska och snabbaste åtgärden för att dämpa belastningen på vattendragen. Svårare att uppnå, men inte desto mindre viktigt, vore förnyad lagstiftning kring kostnadsfördelning och nyttoarealer, samt större ansvarstagande från stat och kommun, för att få genom projekt som nu har strandat. SLC har vid upprepade tillfällen lyft frågan med ansvariga ministrar, både med Tiilikainen och Leppä, och arbetet fortsätter.
Bästa skogsägare,
Enligt PTT:s senaste prognos för skogssektorn kommer den ökande efterfrågan på virke att också synas i höjda virkespriser under innevarande och nästa år. Virkesanvändningen skulle för första gången sedan den ekonomiska recessionen överstiga 70 milj m3. Behovet av högre virkespriser har påtalats länge och det är inte mer än rätt att också skogsägarna skulle få del av den högkonjunktur som skogsindustrin lever i.
Till sist,
Vi har idag nöjet att ha forskare Hannele Kauppinen-Räisänen som ska berätta om konsumenternas köpvanor. SLC:s ordförande Mats Nylund kommer att redogöra för det senaste inom lantbrukspolitiken och vi ska behandla förbundets verksamhet och ekonomi för fjolåret och motioner som inkommit.
Trots att jag tidigare ifrågasatte våra ansträngningar för att producera världens renaste mat, så tror jag nog den inslagna vägen är den rätta. Att sedan hitta de konsumenter som vill ha och är beredda att betala för vår rena mat är en annan femma. SLC kommer tillsammans med MTK och Jord- och skogsbruksministeriet att satsa stort på världens största livsmedelsmässa Grune Woche i Tyskland i början av nästa år. Det är en satsning för att marknadsföra rena finländska livsmedel och hitta nya marknader för våra produkter, Mats kommer säkert att mer ingående berätta om Grune Woche. Många andra satsningar är på gång, både av livsmedelsindustrin och av mindre aktörer, så det finns ett ljus i tunneln och vår strävan är att större export ska hjälpa till att lyfta våra näringar ur lönsamhetskrisen.
Ni är alla hjärtligt välkomna!
Jag förklarar ÖSP:s vårmöte öppnat!
Tomas Långgård, förbundsordförande