En ny djurlag är på utlåtande. Beställningen har varit att den skall vara modern. Jag har under hela processens gång grubblat på vad man avser med modern i detta sammanhang.
När det kommer till djurhållning finns det några grundbultar som är viktiga att hålla i minnet. Vi handskas med levande varelser och naturens förutsägbara nyckfullhet är hela tiden närvarande. Det regnar för mycket eller för litet (mer sällan...), ett år snöar det i oktober, ett annat år snöar det inte alls och rasthagarna ser ut därefter, ibland finns det mycket halm och ibland lite mindre. Och som alla levande varelser är produktionsdjur dessutom individer, de har olika lynne, olika sinne för renlighet (tro mig!), de växer olika och de mjölkar olika och vissa blir sjuka och andra inte. Detta vet varje djurbonde.
Därför finns det flera goda aspekter med den nya ramlagen om djurens välbefinnande. Det bästa med lagen är dess syfte – att främja god djurhantering och öka respekten för djur. Denna programförklaring, som jag har svårt att hitta några motargument för, kan i bästa fall leda till en ökad förståelse för ett helhetstänkande.
Och då behövs det neutralitet i hur lagen övervakas. Det vill säga, det trista drag av ”söka efter fel”-stuket som jag tyvärr ibland har sett skymta fram kunde vi hänvisa tillbaka till medeltiden. Och det är vad jag har kommit fram till att är det moderna. Det finns detaljregler som skall följas. Men att följa detaljregler är vi antagligen världsmästare på i Finland, det ter sig inte särskilt modernt och som ett nytänkande att upprepa det mantrat.
Men att se till helheten, och visa respekt för djuret och för bonden som sköter sitt djur, det borde bli det nya normala.
Mikaela Strömberg-Schalin
SLC:s jurist, sakkunnig inom djurskydd och tillsynsfrågor
Remisstiden för förslaget till ny lag om djurs välbefinnande pågår till och med den 28 februari 2018.
Läs mera.
