Det är genom bondens dagliga skötsel och omsorg som man inom djurhållningen säkrar en god djuromsorg. De finländska producenterna har genom tiderna arbetat målmedvetet för djurens välfärd. Via näringens egna välfärdsprogram, som går längre än vad lagstiftningen förutsätter, sätter de finländska producenterna kontinuerligt ribban ännu högre än vad lagen kräver som minimum.
– De finländska husdjursproducenterna vill även i framtiden jobba för en framstående djuromsorg. Vi måste kunna erbjuda mervärden som konsumenterna är intresserade av och beredda att betala för. För att i praktiken kunna trygga välmående djur måste djurens välfärd förenas med en stärkt konkurrenskraft och lönsamhet. Nu bör även handeln och konsumenterna delta i talkot för högre djuromsorg, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
SLC välkomnar att lagförslaget om den förnyade lagen om djurs välbefinnande ges till riksdagen genast i början av hösten. De senaste årens osäkerhet, då förnyelsen av djurskyddslagstiftningen har beretts, har för husdjursproducenterna inneburit osäkerhet om framtidens krav och inverkat negativt på intresset för investeringar.
– Husdjursproduktionen kräver långsiktiga investeringar och då krävs det att lagstiftningen är förutsägbar, fastslår Tomas Långgård, ansvarig för slaktdjursfrågor i SLC:s styrelse.
Frivilliga åtgärder att föredra
De förändringar som regeringen nu aviserar i förslaget till ny lag om djurs välbefinnande bör enligt SLC bygga på fler frivilliga åtgärder än tvång.
– SLC ställer sig positivt till att man i den nya lagstiftningen främjar fri grisning via frivilliga åtgärder. Kravet på 90 dagars bete inom mjölkproduktionen är tyvärr svårt att genomföra i praktiken, säger Nylund.
SLC vill överlag se en utveckling där skärpningar gällande djurs välbefinnande sker genom EU-lagstiftning för att undvika att den finländska produktionens konkurrenskraft ytterligare försämras jämfört med övriga Europa.
Finländskt även i offentliga måltider
Producentorganisationen anser även att man inom offentliga upphandlingar framöver måste kräva att alla upphandlade produkter uppfyller samma krav som Finlands lagstiftning ställer på inhemska producenter.
– Det är skenheligt att det offentliga med ena handen ställer strikta krav på djurhållningen men med andra handen via upphandlingar köper in exempelvis billiga kött- och mjölkprodukter som inte lever upp till våra finländska mått på djurvälfärd, påpekar Nylund.
De nordiska länderna med bl.a. Finland i täten använder överlag minst antibiotika i världen i djurhållningen. I en tid med ökande antibiotikaresistens som ett växande globalt problem måste Finland och övriga Norden fortsätta visa vägen för ansvarsfull produktion.
– Konsumerar du motsvarande mängd spanskt griskött som den genomsnittliga årskonsumtionen av finländskt griskött får du i dig två antibiotikakurer på köpet. Genom att välja kött från finländska djur slipper konsumenter oroa sig för att få i sig onödig antibiotika. Det tycker vi att är ansvarsfullt och hållbart, säger Tomas Långgård.
Tilläggsinformation:
Mats Nylund, SLC:s ordförande, tfn 050 512 2191
Tomas Långgård, ordförande för SLC:s slaktdjursutskott, tfn 050 555 3646
Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare tfn 040 940 2734
