De slutsatser om djurs välbefinnande som beretts på initiativ av EU-ordförandelandet Finland antogs enhälligt vid mötet i rådet för jordbruk och fiske i Bryssel den 16 december. Slutsatserna baserar sig på resultaten av Finlands enkät till medlemsländerna. Slutsatserna bereddes i EU:s arbetsgrupp med chefer för veterinärmyndigheterna. Förhoppningen är att den nya kommissionen ska använda slutsatserna i planeringen och genomförandet av sitt arbetsprogram.
Att främja djurs välbefinnande är en central faktor i etiskt, ekonomiskt och med tanke på miljö och hälsa hållbar boskapsuppfödning. Genom att slå vakt om djurens välbefinnande förbättras djurens hälsa, minskas behovet av antimikrobiella medel och bromsas antimikrobiell resistens. Samtidigt tryggas människors hälsa och skapas en god grund för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet. Rådet uppmanar kommissionen och medlemsländerna att sprida information om och ge utbildning i betydelsen av djurs välbefinnande när det gäller en hållbar jordbruks- och livsmedelssektor.
Lagstiftningen om djurs välbefinnande måste reformeras
Producenterna och näringen har en avgörande roll när det gäller att främja djurs välbefinnande. Under de senaste åren har flera medlemsländer infört frivilliga program och kvalitetssystem för att förbättra djurens välbefinnande. Programmen och systemen uppmuntras, men samtidigt uppmanas kommissionen att utreda behovet av gemensamma kriterier för försäljning av livsmedel med stöd av påståenden om välbefinnande.
Även om frivilliga metoder uppmuntras också i fortsättningen, bör man genom lagstiftning se till att det för alla djurarter finns minimikrav för välbefinnande. Man ska även se till att medlemsländerna tillämpar lagstiftningen enhetligt samtidigt som man lämnar mindre rum för tolkning av lagstiftningen.
Rådet anser att EU:s lagstiftning om djurs välbefinnande bör reformeras utifrån de senaste vetenskapliga rönen och medlemsländernas erfarenheter. Särskilt när det gäller långa transporter av levande djur samt slakt behöver den gällande lagstiftningen uppdateras och förtydligas. Dessutom bör man utreda behovet av ny EU-lagstiftning om sådana ekonomiskt viktiga djurarter eller djurgrupper om vilka det för närvarande inte finns detaljerade bestämmelser. Till denna grupp hör åtminstone halvåriga nötkreatur och omfattande uppfödning av hundar och katter.
En reform av lagstiftningen förbättrar djurens välbefinnande och bidrar samtidigt till att förenhetliga näringsidkarnas verksamhetsmöjligheter, vilket har en stor betydelse för hela branschen.
Även de europeiska konsumenterna har uttryckt oro över produktionsdjurens välbefinnande. Utifrån slutsatserna kan man också svara på konsumenternas förväntningar och önskemål att produktionsdjurens välbefinnande ska tillgodoses.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är en möjlighet
Rådet framhäver att medlemsländernas gemensamma jordbrukspolitik ger goda möjligheter att främja djurens välbefinnande och att den gemensamma jordbrukspolitiken bör utnyttjas effektivare än tidigare. Det bör också diskuteras hur man kan minska transporterna av levande djur och transportera kött i stället för djur.
Man bör dock komma ihåg att den internationella marknaden medför utmaningar för EU:s aktörer. Därför uppmanar rådet kommissionen att fortsätta främja djurs välbefinnande även utanför EU globalt och att beakta djurens välbefinnande i sina handelsförhandlingar. Att bidra till djurens välbefinnande och hälsa globalt påverkar också livsmedelssäkerheten och småbrukarnas utkomstmöjligheter.
Det är önskvärt att kommissionen utifrån slutsatserna utarbetar en ny strategi för djurs välbefinnande. Den föregående strategin för välbefinnande omfattade åren 2012–2015 och kommissionen har i år inlett en bedömning av dess effekter.
Mer information:
Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef, tfn 0295 162 439, e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi
Susanna Ahlström, specialsakkunnig, tfn 0295 162 436, e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi
