Lagstiftningen om växtskydd revideras när alla EU-länder börjar tillämpa EU:s växtskyddsförordning (2016/2031) från och med den 14 december 2019. De största ändringarna jämfört med den gällande bestämmelserna gäller växtpass och egenkontroll, införsel av växter från länder utanför EU och klassificering av växtskadegörare. Ändringarna rör både företag och konsumenter.
Växtskydd är viktigt för växtproduktion, skogar, naturområden och biologisk mångfald inom unionen. Den nya förordningen betonar förebyggande åtgärder mot och tidig upptäckt av skadegörare. På detta sätt kan man bäst förhindra skador och begränsa de ekonomiska förluster som växtskadegörarna medför. Genom växtskyddsförordningen som är direkt tillämplig har skapats en harmoniserad lagstiftningsram som syftar till att så effektivt som möjligt påverka växtskyddsriskerna. Vid import av växter skärps kraven. Vissa växter kan till exempel omfattas av importförbud tills växtskyddsriskerna har utretts. Målet är att skydda unionens territorium mot skadegörare som sprids genom internationell handel. Klimatförändringen kan också leda till att nya skadegörare sprids till unionen.
Ny klassificering och bättre spårbarhet av växtskadegörare
Växtskadegörare klassificeras i den nya lagstiftningen som
• EU-karantänskadegörare som är betydande skadegörare inom hela unionen (till exempel svampsjukdomen Gibberella circinata),
• karantänskadegörare för skyddad zon, det vill säga skadegörare som orsakar skada i en eller flera områden (till exempel päronpest),
• prioriterade skadegörare, det vill säga de skadligaste skadegörarna som inte har någon känd förekomst inom unionens territorium eller som i vissa delar av unionen har mycket obetydliga oregelbundna förekomster (till exempel tallvedsnematoden).
Ytterligare finns det skadegörare som försämrar skördens kvalitet och kvantitet och därmed orsakar ekonomiska förluster (till exempel häxkvast fytoplasma).
För att kunna säkerställa spårbarheten av skadegörarna kommer växtpass att krävas för alla växtarter. Vid import krävs sundhetscertifikat för alla levande/färska växter och delar av växter, även för frukt och grönsaker.
Ändringar i resandeinförseln
Enligt den nya växtskyddsförordningen ska även hamnar och flygplatser tillhandahålla resenärer information om förbudet mot införsel av växter. Denna skyldighet gäller också internationella transportörer. Affischerna påminner med bilder och ord resenärerna om skadegörare som sprids med växter.
Växtskyddsförordningen gäller också alla medborgare. Alla som upptäcker en karantänskadegörare ska anmäla detta till myndigheten.
Kompletterande förordningar och kontrollförordningen
Utöver den nya växtskyddsförordningen har det utfärdats flera kompletterande förordningar med bestämmelser om bland annat användningen av växtpass och högriskväxter samt om den information som ska lämnas till resenärer. Utöver unionens växtskyddsförordning ska också den nya kontrollförordningen 2017/625 i huvudsak tillämpas från och med den 14 december 2019. Kontrollförordningen innehåller enhetliga regler för tillsynen över hela livsmedelskedjan, även växtskyddet.
Nationell växtskyddslag
I den nya nationella växtskyddslagen (1110/2019) som träder i kraft 14 december 2019 ingår bestämmelser som kompletterar EU-förordningen. Bestämmelserna handlar om behöriga myndigheter, deras uppgifter samt om straff. I växtskyddslagen och i den nya förordningen av jord- och skogsbruksministeriet som utfärdas med stöd av lagen finns också bestämmelser om marknadsföring, användning och införsel av makroorganismer som används vid biologisk bekämpning och pollinering.
Lagstiftning
• EU:s växtskyddsförordning (2016/2031)
• EU:s kontrollförordning (2017/625)
• Information på Livsmedelsverkets webbplats
Ytterligare information
• Pirjo Tomperi, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 234, e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi
• Marja Savonmäki, växtskyddschef, tfn 0295 162 280, e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi
• Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef, tfn 0295 162 439, e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi (kan nås bäst från och med den 16 december)
