Regeringen överlämnade i dag en proposition till riksdagen med förslag till lag om statsborgen för likviditetslån till gårdsbruksenheter. Syftet med propositionen är att förbättra likviditeten för gårdsbruksenheter genom att bevilja statsborgen för de likviditetslån som beviljas av bankerna. I samband med regeringens budgetförhandlingar beslutades att propositionen om statsborgen ska lämnas till riksdagen i mitten av januari 2019.
Statsborgen kan beviljas för lån som en bank beviljar en gårdsbruksenhet som till följd av förändringar i omvärlden eller ovanliga klimatförhållanden råkat i tillfälliga likviditetssvårigheter. Ansökan om statsborgen lämnas in till den lokala NTM-centralen efter att kreditgivaren godkänt låneansökan. Det lånebelopp som borgen beviljas för får vara högst 62 500 euro. Statsborgen kan gälla högst 80 procent av det lånebelopp som borgen beviljas för, dvs. högst 50 000 euro. Lånetiden är högst 5 år.
”Flera gårdar har det svårt på grund av den svaga lönsamheten och det dåliga vädret under de senaste åren. Därför är statsborgen en väldigt viktig åtgärd för att förbättra gårdarnas likviditet”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Statsborgen beviljas enligt EU:s förordning om de minimis-stöd. Storleken av de minimis-stödet som ingår i borgen är högst 6 667 euro per gårdsbruksenhet. Om borgensbeloppet är mindre än detta belopp eller om borgen beviljas för en kortare tid än den maximala lånetiden, ska det stöd som ingår i borgen på motsvarande sätt beräknas som en proportionell del av det maximala beloppet.
Som en del av det så kallade paketet för skador av torka som det avtalades om vid regeringens budgetförhandlingar ska gårdar i början av 2019 också betalas nationellt krisstöd i form av de minimis-stöd som uppgår till sammanlagt 30 miljoner euro. På grund av den gårdsspecifika de minimis-kvoten kan man vara tvungen att jämka stödbeloppet för vissa gårdar som beviljats flera de minimis-stöd under en period av tre beskattningsår. Då kan gården välja vilka av de stöd som ryms inom gårdens de minimis-kvot som effektivast underlättar likviditetsläget.
Borgen beviljas ur gårdsbrukets utvecklingsfond, vars medel även täcker eventuella borgensansvar som staten är tvungen att bära. Enligt förslaget uppgår fullmakten att bevilja borgen till 100 miljoner euro.
Det föreslås att lagen träder i kraft så snart som möjligt. Om lagförslaget antas, kommer Livsmedelsverket att ge närmare anvisningar om ansökningsblanketter och ansökningstider.
Det är också bra att notera att lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om finansiering av landsbygdsnäringar ändrades 2016, vilket innebär att antalet år för uppskov med amorteringar på räntestödslån och statliga lån samt antalet år av räntefrihet för statliga lån ökar med tre år så att det sammanlagt blir åtta år. Om man behöver uppskov, lönar det sig att kontakta banken så fort som möjligt innan lånen måste betalas tillbaka.
”Vi måste komma ihåg att lånearrangemangen är bara provisoriska åtgärder och att det är genom intäkter från marknaden som vi måste få gårdarnas lönsamhet upp på en hållbar nivå. Marknadspriset för vår högkvalitativa mat ska vara rättvist. Ministeriets målmedvetna åtgärder för att förbättra lönsamheten på lång sikt fortsätter, säger Leppä.
Ytterligare information:
Risto Lahti, specialmedarbetare, tfn 050 565 0424
Mika Saari, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 134
Sanna Koivumäki, lantbruksöverinspektör, tfn 0295 162 437, fornamn.efternamn@mmm.fi
