Name: SLC
Price range: $

Debatt & blogg tisdag 12.11.2019

Rött kött väcker känslor. Oron över klimatförändringen får oss att fundera på hur vi lever, och vad vi äter. Många pekar ut köttet som det stora problemet för klimatet, men så är det inte. Genom att välja finländskt och lokalproducerat kan även köttätare leva klimatsmart.

En av vår tids viktigaste uppgifter är att bromsa klimatförändringen genom att minska mängden koldioxidutsläpp. Så långt är vi alla överens. Men hur vi ska göra det finns det olika åsikter om. Just nu går debatten om köttet het, många utgår från att köttproduktionens klimatpåverkan är enorm. Det är ändå helt fel att dra all världens köttproduktion över en och samma kam.

Finland i världsklass när det gäller klimatsmart kött

Finländska kött- och mjölkproducenter har ett mål att bli allt mer klimatsmarta och jobbar hårt på gårdarna för att minska sin klimatpåverkan, och har också lyckats på många sätt. Nötköttsproduktionen i Finland, i likhet med Sverige och övriga Norden, har till exempel klart mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktionen i många andra länder.

Vilken produktionsmetod och vilket foder som används påverkar köttets klimatavtryck. Klimatavtrycket från kon är betydligt lägre i Finland och Sverige jämfört med övriga Europa. Läs mer här. https://yle.fi/uutiset/3-8827977. Grafiken gäller för nötköttsproduktionens helhetsutsläpp.

Bloggtexten har uppdaterats 15.11.2019 kl. 11.30 med följande tillägg:

I Finland kommer ca 80 % av nötköttet som en biprodukt från mjölkproduktionen. Det gör att mjölkkornas koldioxidavtryck per kilo kroppsvikt används mycket effektivt i och med att korna ger både mjölk och kött. I Finland uppgick mjölkkornas koldioxidavtryck till 16 kg CO2-ekv/slaktkroppsvikt (år 2016) enligt Luke. Motsvarande uppgifter som Luke använder i en landsvis jämförelse för utsläpp per kg är: Sverige 12 kg CO2-ekv/slaktkroppsvikt (2015), Norge 19 kg CO2-ekv/slaktkroppsvikt (2012) och EU-medeltalet 18 kg CO2-ekv/slaktkroppsvikt (2010). För dikoproduktionen (d.v.s. biffdjuren) i Finland är avtrycket per producerat kilo enligt Luke 32 kg CO2-ekv/slaktkroppsvikt och däremot något högre än EU-medeltaget på 27 kg CO2-ekv/slaktkroppsvikt, men enbart 20 % av köttet kommer från dikoproduktionen.

När man tittar på andra hållbarhetsfaktorer som beaktar en avsevärt vidare helhet än enbart klimatavtrycket har ledande forskare Perttu Virkajärvi vid Luke sammanställt en förhållandevis överskådlig bild (nedan). Även här har finländska nötköttsproduktionen mindre koldioxidutsläpp än globalt och orsakerna är, förutom den integrerade mjölk- och köttproduktionen, att soja inte används i nötdjurens utfodring utan att nötköttsproduktionen bygger på att korna äter gräs (vall). Att det i Finland finns torvjordar ökar dock de finländska kossornas utsläpp.

När det gäller andra faktorer med tanke på miljöpåverkan och ekologisk hållbarhet är det särskilt värt att nämna den finländska nötköttsproduktionens fördelar som är långt fler än nackdelarna: rikliga vattentillgångar, biologisk mångfald, obefintliga problem med överbetade marker, låg användning av växtskyddsmedel och låg användning av antibiotika för att nämna de främsta .

Förklaring: 3 röda bollar = sämst, 3 gröna bollar = bäst.

Genom att välja inhemskt och lokalproducerat kan vi vara säkra på att bonden som tagit hand om kon också har tagit största möjliga hänsyn till djur och natur. Jordbrukarna, om någon, är ju de första som i sitt arbete med miljö och naturresurser märker av det förändrade klimatet och vad det innebär.

I en kontroversiell debatt vädras känslor och starka åsikter, ofta på bekostnad av fakta. Då är det viktigt att noga kontrollera varifrån olika uppgifter kommer och att de är relevanta. Det behövs lite sunt bondförnuft.

Vad är egentligen sant?

Det finns krafter med en egen agenda som vinner på att konsumenter väljer bort kött och mjölk, till exempel företag som säljer alternativa substitutprodukter. Därför bygger dylika tillverkare en image baserad på uppgifter de själva tagit fram, som visar ett mindre klimatavtryck än mjölk och kött. Resultat från enskilda företags egna undersökningar är ämnade för marknadsföring och har ofta svag vetenskaplig grund. Då utredningar inte baserar sig på vetenskaplig forskning kan siffrorna inte jämföras med andra forskningsresultat.

Hur ska vi veta vilka siffror som går att lita på? Naturresursinstitutet Luke är ett finländskt forskningsinstitut som samlar experter inom förnybara naturresurser och ansvarsfull livsmedelsproduktion. Institutet producerar officiell statistik om mat och naturresurser i vårt land. Luke har t.ex. en egen försöksgård i Jokkis, där man kontinuerligt undersöker kornas liv och leverne som bas för forskning. Här hittar vi riktiga siffror för finländska förhållanden.

Faktaruta: Detta är sant!

Enligt Statistikcentralen härstammar (2018) 75 % av alla klimatutsläpp i Finland från energisektorn och förbränning av fossila bränslen. Endast 11 % av utsläppen härstammar från jordbruket.
Av jordbrukets utsläpp i Finland beräknas att 56 % kommer från odlingsmark och 44 % från husdjursproduktion enligt Finlands klimatpolitiska plan på medellång sikt (s. 60–61). Det betyder i klartext att knappt 5 % av Finlands totala klimatutsläpp kommer från husdjuren.
Enligt Lukes forskare Perttu Virkajärvi kommer ca 3 % av Finlands totala utsläpp från Finlands 857 700 nötkreatur (år 2019) och nötköttsproduktionen. Enligt Virkajärvi är nötköttsproduktionens växthusgasutsläpp 17 kg CO2-ekv/djurkroppens vikt.