Finländarna konsumerade i fjol i genomsnitt 155 kilo flytande mjölkprodukter, 81 kilo kött, 12 kilo hönsägg, 79 kilo spannmål, 65 kilo frukt och 64 kilo grönsaker. Detaljerna framgår av Naturresursinstitutets preliminära uppgifter om näringsbalansen.
Totalkonsumtionen av spannmål var 79 kilo per person. Det är en minskning på ett kilo från ifjol. Konsumtionen av havre var ungefär lika stor som år 2017, dvs. 7,3 kilo per person. Även konsumtionen av ris hölls på tidigare nivå på sex kilo. Vete konsumerades i stora drag lika mycket som året innan, konsumtionen av råg minskade lite. Konsumtionen av vete var 44,6 och råg 15,3 kilo per person.
Konsumtionen av fjäderfäkött fortsatte öka
Den totala konsumtionen av kött låg på ungefär samma nivå som de två föregående åren, 81 kilo per person, inklusive vilt och ätbara inälvor.
Konsumtionen av fjäderfäkött har fortsatt öka i över tio år, men ifjol var ökningen måttligare än tidigare. Konsumtionen var 25,6 kilo per person, en ökning på nästan tre procent jämfört med år 2017, medan konsumtionen av svinkött sjönk med lika mycket. Konsumtionen av svinkött har minskat redan tre år i rad. Ifjol konsumerades i genomsnitt 19,3 kilo nötkött och 32,5 kilo svinkött per person.
Mjölkkonsumtionen minskade ytterligare
Mjölkkonsumtionen minskade år 2018 med nästan fem procent jämfört med året innan. Konsumtionen av fettfri mjölk minskade med nästan nio procent och lättmjölk med nästan tre procent. Konsumtionen av helmjölk var nästan lika som året innan. Den sammanlagda mjölkkonsumtionen per person var ifjol i genomsnitt 107 liter, varav nästan en tredjedel var fettfri mjölk, 57 procent lättmjölk och dryga tio procent helmjölk.
I genomsnitt förekom det antingen en liten minskning i konsumtionen av mjölkprodukter eller så förblev den oförändrad. Yoghurt konsumerades som året innan. Konsumtionen av surmjölk och fil minskade med 4–5 procent. Konsumtionen av andra mjölkbaserade färskprodukter, såsom smaksatt kvarg, ökade. Totalt konsumerades 155 kilo flytande mjölkprodukter per person år 2018, dvs. cirka tre procent mindre än året innan.
Ostkonsumtionen förblev oförändrad och uppgick till cirka 26 kilo per person. Också smörkonsumtionen var lika stor som året innan, 3,5 kilo. Äggkonsumtionen var även ifjol nästan 12 kilo per person.
Konsumtionen av citrusfrukter ökade en aning
Konsumtionen av citrusfrukter började öka på nytt och uppgick till cirka 14 kilo per person. Konsumtionen av andra färska frukter minskade lite och uppgick ifjol till 45 kilo per person. Konsumtionen av konserverade och torkade frukter var sammanlagt knappt sju kilo. Grönsakskonsumtionen var ungefär lika som året innan. Färska grönsaker konsumerades uppskattningsvis 64 kilo per person. Mängden omfattar även eventuellt svinn.
Bakgrund till statistiken
Lukes näringsbalans är ett sammandrag av produktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas fortfarande på olika ändamål: användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna fås genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet.
Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, dvs. som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent urbenat. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av kött som tillagats motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Denna statistikmetod ger endast vägledande siffror om konsumtionen av vissa produkter, exempelvis grönsaker. Siffrorna beskriver i högre grad den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om lagringsförluster och annat svinn inte är tillgängliga och de därför ingår i konsumtionsmängderna.
Meddelandet jämför 2018 konsumtion till 2017, men i graferna jämförelseåren är 2010 och 2018.
Bilder:
Spannmålskonsumtion 2010 och 2018
Konsumtion av mjölkprodukter 2010 och 2018
Statistik:
Näringsbalansen 2018 (preliminär) och 2017 slutliga uppgifter
Ytterligare information:
Specialexpert Erja Mikkola, tfn. +358295322413, erja.mikkola@luke.fi
