När jag tänker tillbaka på min barndoms jular minns jag särskilt doften av pappas inlagda sillar, mammas kålrotslåda och rosollen med den rosa vispgrädden. Och så, min favorit, jullimpan som vår familjevän brukade baka till oss. Eftersom släkten berikats med många matglada själar har maten alltid stått i fokus då många vill dela med sig av allt det goda.
Julen är en utmärkt tid att samla nära och kära. Att tillsammans stanna upp, umgås eller dela med sig av julens läckerheter. Det kännetecknar fortfarande mina jular när vi tillsammans med de närmaste firar jul hemma hos oss.
De flesta har sin egen självskrivna favorit på julbordet – enligt släktens recept, en regional specialitet eller en nykomling på julbordet som lyfter traditionella råvaror till en helt ny rätt. Via såväl vardags- som festmaten utvecklas vår finländska matkultur ständigt, och gammalt möter nytt.
Även under torftigare tider i historien har julen firats med lite finare mat, och ofta i rikligare mängder än till vardags, för att ge guldkant på tillvaron. Det var kanske risgrynsgröt till jul istället för korngrynsgröt. I vårt nutida julfirande har matens överflöd rent av blivit ett huvudbry. Då är det ett gott tillfälle att uppskatta maten lite extra och ta vara på den, även för att minimera matsvinn.
Julen är ett utmärkt tillfälle att visa uppskattning för våra finländska råvaror. Vi har fina rotsaker och grönsaker som sätter färg på julbordet, och knyter sig bra med fisk, traditionell julskinka eller varför inte med kalkon. Det är ingen slump att den finländska maten hör till den renaste och tryggaste i Europa och världen. Det arbetet startar på lantgårdarna, och fortgår genom hela livsmedelskedjan.
När det gäller djurens välmående kompletteras den strikta djurskyddslagstiftningen av producenternas och livsmedelsindustrins egna välfärdsprogram som sätter ribban ännu högre. De finländska producenterna har med andra ord förbundit sig till ett kvalitetsarbete som i praktiken ger oss starkare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs inom och av EU.
Salmonella har vi mer eller mindre lyckats utrota, och även antibiotikaanvändningen för produktionsdjur var 2018 lägre än någonsin tidigare. Vintern renar marken, hämmar ohyra och spridningen av växtsjukdomar så att behovet av växtskyddsmedel är avsevärt mindre här än på varmare breddgrader.
Vill du till julen satsa på närproducerade läckerheter är lokala julmarknader eller andra direktförsäljningskanaler att rekommendera. Då har du dessutom chansen att personligen tacka producenten bakom maten och sprida julens matglädje vidare.
Det finns bara goda skäl att välja mat från Finland – både till vardag och fest. Då kan du vara säker att du får hållbart odlade råvaror som även beaktar miljö- och klimatmål.
Även i år kröner jag mitt eget julbord med inhemska råvaror. Nya inslag i vår julmeny är ugnsstekta rödbetor och grönkål. Julbrödet med råg, malt och lingon, som kommit att bli ”vårt eget”, bakar vi åtminstone fyra dagar före julafton så att det hinner mogna inlindat i en filt. Skinkan steker vi tidig julaftonsmorgon. Och all julmat kryddar vi med en rejäl dos matglädje.
Mia Wikström,
SLC:s kommunikationschef och ansvarig för matfrågor
