Vet du att det finns en fantastisk lokalproducerad produkt, utan tillsatser eller andra konstigheter, med bland annat protein och kalcium som din kropp behöver? Den kallas mjölk. Och det är bara mjölk av animaliskt ursprung som får kallas mjölk.
Aldrig har väl användningen av sädesslaget havre skapat så mycket debatt som nu. Allt fler dämpar sin klimatångest med exempelvis havredryck och tillverkarna försöker övertyga oss med siffror från deras egna undersökningar. För dig som är intresserad av en hållbar livsstil är det viktigt att vara källkritisk och se helhetsbilden.
Varför välja mjölk?
Mjölk är en ren och naturlig produkt, processen sker i kons mage så att kon omvandlar gräs till mjölk. Vad är väl mer naturligt än det?
Mjölken är också en mångsidig produkt. Du kan dricka den som sådan eller som syrad, vilket gör gott för magen. Av mjölk tillverkas också ost och därmed skapas/förädlas en bra produkt med lång hållbarhet. Det finns mjölkprodukter med olika slags fetthalt. Även i näringsrekommendationerna och i tallriksmodellen har komjölken sin plats som näringskälla för finländare i olika åldrar. Visste du att det är tack vare kon och dess mångsidiga mjölk som vi kunde bosätta oss så långt uppe i norr?
Är havredryck bättre för klimatet än komjölk?
Havre- och andra växtbaserade drycker är relativt nya livsmedel, och det finns ännu lite forskning om växtdryckernas klimatpåverkan. Olika tillverkare har gjort egna beräkningar som visar att havredryck har ett mindre klimatavtryck än komjölk, men utredningarna baserar sig inte ännu på vetenskaplig forskning.
För att kunna jämföra klimatavtrycket mellan till exempel mjölk, havredryck och sojadryck måste alla länkar i produktionskedjan undersökas. Det är svårt att räkna matproduktionens hållbarhet och det handlar dessutom om så mycket mer än bara klimatavtryck. En vettig hållbarhetsanalys kräver att vi tar hänsyn till såväl ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.
Finländsk mjölk kan du dricka med gott samvete
Den finländska mjölk- och köttproduktionens klimatavtryck är förhållandevis lågt eftersom de finländska kossorna äter just gräs och för att de finländska mjölkkorna ger oss både mjölk och kött. Det säger forskare Perttu Virkajärvi vid Naturresursinstitutet Luke. I Finland har vi en långt integrerad mjölk- och köttproduktion och ungefär 85 procent av nötköttet kommer från mjölkkor. Från korna får vi förutom kött och mjölk också gödsel, läder, biobränslen, kalvar och en stärkt biodiversitet. Den finländska mjölkproduktionen är välgenomtänkt och hållbar. Ingenting går heller till spillo.
Mjölk och mat från finländska gårdar - naturligtvis! Läs mer om finländsk mjölkproduktion.
Niclas Sjöskog, fullmäktigeordförande och mjölksamarbetsgruppens ordförande, SLC
