Regeringens proposition med förslag till ändring av livsmedelsmarknadslagen godkändes vid statsrådets sammanträde den 29 november 2020. När lagen träder i kraft ger den tydliga spelregler för handeln och balanserar livsmedelssystemets förhandlingspositioner. Med hjälp av lagen kan man allt bättre ingripa i livsmedelssystemets osunda handelsmetoder. Den myndighet som ser till att lagen följs är livsmedelsmarknadsombudsmannen.
I samband med reformen av livsmedelsmarknadslagen tas det nu in i lagen bestämmelser om de förbud mot otillbörliga handelsmetoder som EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder från april 2019 kräver. Likaså tas det in bestämmelser om tillsynen över att förbuden följs och om påföljder för överträdelse av förbuden. Målet är att få livsmedelsmarknaden att fungera bättre och att trygga ställningen för de säljare som har den svagaste positionen inom handeln med jordbruksprodukter och livsmedel mot starkare köpare. Direktivet harmoniserar medlemsländernas nationella lagar genom att fastställa en miniminivå för skyddet inom hela EU.
- Livsmedelsmarknadslagen som statsrådet nu godkänt ger oss kraftfulla metoder för att genom lagstiftning kunna balansera livsmedelssystemets förhandlingspositioner. Ett av lagens viktigaste mål är att stärka producentens ställning i livsmedelssystemet. Lagen hjälper till exempel till att minska producenternas och små livsmedelsföretags risker i affärsverksamheten samtidigt som den bidrar till lönsamheten. När vi arbetar för goda handelsmetoder stärker vi också en sund fungerande marknad och hela primärproduktionens konkurrenskraft, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Den nya lagen förbjuder bland annat alltför långa betalningstider, annullering av en order med kort varsel, ensidiga ändringar av avtalsvillkoren, betalningar som inte är kopplade till försäljningen, kommersiella repressalier samt obehörigt utnyttjande av företagshemligheter.
Att av säljarna ta ut kostnader för att återlämna, förstöra, lagra, inkludera i produktsortimentet och marknadsföra köpta produkter är inte tillåtet om det inte särskilt har avtalats om dessa kostnader. Köparen kan inte heller vägra att bekräfta köpeavtalet skriftligen om säljaren begär det.
- Det är särskilt viktigt att vi genom lag kan ingripa i osunda handelsmetoder. De hör inte till vare sig det finländska eller det europeiska livsmedelssystemet. Samtidigt uppfyller vi regeringsprogrammets mål när vi genom lag förpliktar den starkare aktören att bära ett allt större ansvar för att hela livsmedelssystemet ska fungera på ett balanserat sätt. En marknad som fungerar med rättvisa regler ligger i hela livsmedelssystemets intresse, påpekar minister Jari Leppä.
Den nya livsmedelsmarknadslagens tillämpningsområde är enklare än i direktivet eftersom förbuden tillämpas på all försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel när köparen har större omsättning än säljaren och köparens omsättning är mer än två miljoner euro. På grund av minimigränsen faller dock till exempel små kaféer, restauranger och kiosker utanför regleringen. I enlighet med direktivet gäller regleringen också den offentliga sektorn samt hotell- och restaurangbranschen.
De nationella bestämmelserna om annulleringar och betalningstider följer inte bestämmelserna i direktivet
eftersom 30-dagarsregeln i princip gäller alla jordbruksprodukter och livsmedel. Avtalsparterna kan dock avtala om en betalningstid på högst 60 dagar för produkter som inte är färskvaror.
Som tillsynsmyndighet fortsätter livsmedelsmarknadsombudsmannen som är placerad vid Livsmedelsverket. Den nya lagen ökar uppgifterna för livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå. Efter reformen kan livsmedelsmarknadsombudsmannen ge en anmärkning för ett förbjudet förfarande, meddela en offentlig varning, förbjuda att förfarandet fortsätter samt hos marknadsdomstolen ansöka om att påföljdsavgifter påförs för överträdelser av kraven. När det gäller företagshemligheter bestäms förbuden och påföljderna dock i enlighet med lagen om företagshemligheter och ombudsmannen kan bistå innehavaren av företagshemligheten i domstol.
Det godkända lagförslaget innebär ett stort steg mot en harmoniserad EU-livsmedelslagstiftning. Livsmedelsmarknadsombudsmannens befogenheter gör den rättsliga processen snabbare och klarare och ger en möjlighet att motarbeta osunda handelsmetoder effektivare än i dag. Ombudets utvidgade befogenheter och det väsentligt strängare påföljdssystemet kan också anses ha en förebyggande effekt på otillbörliga handelsmetoder.
- Lagförslaget som förbättrar relationerna mellan aktörerna i livsmedelskedjan kan också förbättra konsumenternas ställning och göra det lättare för nya aktörer att etablera sig i branschen, säger livsmedelmarknadsombudsmannen Olli Wikberg.
I arbetsgruppen som beredde propositionen satt företrädare för jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet samt Konkurrens- och konsumentverket. Den gällande livsmedelsmarknadslagen trädde i kraft vid ingången av 2019.
Ytterligare information:
Satu Haapaniemi, specialmedarbetare, tfn 0295 162 058, satu.haapaniemi@mmm.fi
Aku-Petteri Korhonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 325, aku-petteri.korhonen(at)mmm.fi
Maija Heinonen, konsultativ tjänsteman, 0295 162 082, maija.heinonen(at)mmm.fi
