På ett webbinarium som ordnades i Helsingfors den 7 oktober presenterade Livsmedelsindustriförbundet rf, Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK rf och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf samt Finlands Dagligvaruhandel rf PTY sina färdplaner.
Förutom färdplanerna enligt regeringsprogrammet bidrar också jord- och skogsbruksministeriets program för klimatvänlig mat samt klimatåtgärdspaketet för markanvändningssektorn till minskade klimatutsläpp.
Konsumenterna uppskattar ansvarsfullhet
Livsmedelsbranschen tror att konsumenter och turister uppskattar ansvarsfullhet. Den förändring som behövs för att övergå till ett koldioxidsnålt samhälle är betydande också ur konsumenternas synvinkel.
Målet för de diskussioner som jord- och skogsbruksministeriet och stiftelsen Dialogpaus har ordnat på olika håll i Finland var att få medborgarnas röst hörd i beredningen av programmet för klimatvänlig mat.
Diskussionerna visar att förändringarna i matvanor i hög grad påverkas av till exempel människornas livssituation, hälsa och bakgrund.
- Mat förenar oss alla, men samtidigt är det en fråga som väcker starka känslor, säger Laura Arikka, verkställande direktör för stiftelsen Dialogpaus.
Vi kan inte längre ignorera mångfalden
Utöver klimatarbetet håller mångfalden på att bli en megatrend som livsmedelsbranschen inte kan förbise.
- Det finländska livsmedelssystemets starka sidor är livsmedelssäkerhet och renhet, nu bygger framgången allt mer på klimat- och miljösäkerheten. Samtidigt har vi behov av att ta hand om de grundläggande frågorna, såsom att det finns tillräckligt med mat och att arbetet är lönsamt både för producenterna och för leverantörerna, säger statssekreterare Kimmo Tiilikainen som öppnade webbinariet.
- Den övergripande hållbarheten är en bra bas för att bygga upp ett gott rykte och framgång också ute i världen.
Färdplanerna har gett livsmedelsbranschen en uppfattning om åtgärdernas omfattning och kostnader. Omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle är samtidigt en stor möjlighet för Finland eftersom likadana lösningar också behövs på andra håll. Inom EU bereds flera lagstiftningsprojekt som syftar till att förbättra hållbarheten inom livsmedelssektorn.
- Det arbete som beskrivs i färdplanerna får starkt stöd i EU-politiken. Det är viktigt att den finländska livsmedelsbranschen aktivt lyfter fram sina lösningar och styrkor, till exempel klimatarbetet, också i EU. Den stunden är nu, påminner Johanna Kentala-Lehtonen, specialsakkunnig i EU-frågor vid statsrådets kansli.
Arbetet med färdplaner har tagits på allvar
Livsmedelsaktörerna har tagit det klimatarbete som ingår i regeringsprogrammet på allvar. Enligt livsmedelsindustrin har företagen inom branschen god beredskap att minska utsläppen.
- Detta har påverkats av den nationella lagstiftningen, finansierings- och incitamentssystemen samt den höga tekniska kompetensen. Att bekämpa klimatförändringen har också identifierats som en konkurrensfaktor, säger Anna Vainikainen, ledande sakkunnig vid Livsmedelsindustriförbundet.
Enligt Vainikainen tillämpar branschen brett koldioxidsnåla lösningar.
- Också deras klimatpåverkan är under kontroll i livsmedelsindustrins värdekedja.
Vainikainen lovar att förbundet siktar till klimatneutralitet före 2035.
- Målet är att på branschnivå minska växthusgasutsläppen med 75 procent i förhållande till omsättningen.
Inom dagligvaruhandeln ligger fokus på konsumenten
Utöver energieffektiviteten, matsvinnet och livsmedelstransporterna vill dagligvaruhandeln lyfta fram konsumenternas beslut.
- Konsumenterna måste också förbinda sig till klimatåtgärderna. Priset får inte vara den enda avgörande faktorn när vi väljer produkter, säger Ilkka Nieminen, direktör för Dagligvaruhandeln.
• Videoupptagning av webbseminariet
• Seminarmaterialet (på finska)
Ytterligare information:
• Hanna Mattila, konsultativ tjänsteman, 040 350 116, hanna.mattila(at)mmm.fi
• Anna Salminen, specialsakkunnig, 050 358 8793, anna.salminen(at)mmm.fi
