Även i Finland ska kommunerna fokusera på en kontrollerad anpassning till förändringar i stället för tillväxtförväntningar i sina utvecklingsstrategier, betonar sakkunniga. Framgången för landsbygds- och skärgårdsområdena kan ligga i specialisering, starkt företagande och direkta kontakter mellan invånare och beslutsfattare.
Svenska och finländska experter inom regionalpolitiken dryftade regionernas livskraft ur perspektivet för smart anpassning, det vill säga det så kallade Smart Shrinking -tänkesättet, vid ett seminarium i Helsingfors den 25 februari 2020.
I Smart shrinking-tänkesättet har perspektivet utvidgats från de traditionella indikatorerna för ekonomisk tillväxt eller de demografiska förändringsdiagrammen till andra faktorer som beskriver livskraft och välbefinnande. Den ekonomiska tillväxten och befolkningsutvecklingen ger inte en tillräcklig helhetsbild av regionernas tillstånd. Målet för landsbygds- och skärgårdspolitiken är igen att skapa ramar för ett gott liv trots att resurserna minskar.
Regionernas livskraft och attraktivitet påverkas också av andra delområden, såsom hur invånarna upplever att de kan påverka sitt liv. I områden där befolkningen åldras eller minskar bör förutsättningarna för ett gott liv och en god livskraft granskas ur ett bredare perspektiv än vad vi gör i dag.
– När vi talar om livskraft talar vi ofta om just de växande städerna och befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten där. Regionernas livskraft består också av delaktighet, trygghetskänsla samt trivsel och miljö. Landsbygds- och skärgårdsområdena har alla förutsättningar att vara livskraftiga även i framtiden, sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande.
Minister Leppä lyfte också fram landsbygdsområdenas naturresurser som har en stor potential särskilt inom bioekonomin och den cirkulära ekonomin.
– Bioekonomi och cirkulär ekonomi är en viktig del av affärsverksamhetsmöjligheterna på landsbygden eftersom i praktiken finns alla resurser för förnybar energi på landsbygden, påpekade minister Leppä.
Professor Josefina Syssner från Linköpings universitet betonade i sitt anförande vikten av strategisk planering i områden där befolkningen minskar. Tillväxten har hittills varit en allmän prioritering i regionutvecklingsstrategierna. I stället för tillväxt ska man nu övergå till anpassningsstrategier som bättre än nu beaktar minskningen av befolkningen och skattemedlen.
– Vi behöver långsiktig planering, politik och ledarskap som sitter i den krympande kontexten, sade Syssner.
Michael Kull som är äldre forskare vid Nordregion lyfte fram landsbygds- och skärgårdsområdenas attraktionsfaktorer. Bakom framgångsrika områden finns bland annat starkt företagande, lokal smart specialisering och direkta kontakter mellan invånare och beslutsfattare.
Människornas multilokalitet, oavsett om det gäller fritidsboende eller studier, är en viktig faktor i synnerhet i områden som förlorar fast bosättning. Specialforskaren Kati Pitkänen vid Finlands miljöcentral talade om de konsekvenser som den växande multilokaliteten innebär för landsbygds- och skärgårdsområdena. Redan i och med fritidsboendet finns det i Finland 2,4 miljoner multilokala människor.
Smart anpassning utmanar att tänka och agera på ett annat sätt i utvecklingsarbetet på både landsomfattande och lokal nivå.
Seminariet ordnades av Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen.
Seminariepresentationerna finns tillgängliga på adressen https://mmm.videosync.fi/smart_shrinking.
Mer information:
Elina Auri, ledande sakkunnig, tfn 0295 162041, elina.auri (at) mmm.fi
Christell Åström, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162030, christell.astrom(at)mmm.fi