Det krävs insatser, pengar och långsiktighet – och god planering – för att vattenstatusen ska kunna förbättras. NTM-centralernas förslag till förvaltningsplaner gäller åren 2022–2027. Vad anser du om de planerade åtgärderna för att förbättra tillståndet i våra vatten, och hur kan olika aktörer främja en god vattenstatus?
”Tillsammans kan vi lyckas”
Målet för vattenvården är åtminstone god status i alla yt- och grundvatten. Åtgärderna för att förbättra statusen ska ha inletts före 2027. Alla branscher har möjligheter och metoder för att främja en hållbar användning av vattnen och samtidigt bidra till människornas välbefinnande och en välmående natur. Åtgärderna för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå god vattenstatus har planerats i samarbete med olika aktörer.
”Målet med vattenvården är att säkerställa åtminstone god status i sjöar, åar, älvar, kustvatten och grundvatten. För att målet ska nås behövs det arbete, tid och tillräcklig finansiering, men endast genom att arbeta tillsammans kan vi lyckas”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Också staten påskyndar vattenvården genom programmet för effektiverat vattenskydd. Sammanlagt 69 miljoner euro har anvisats för genomförande av programmet för 2019–2023.
”Tack vare finansieringen har vi inlett över 100 projekt för restaurering av vattendrag, och vattenskyddet inom jordbruket påskyndas genom spridning av gips, strukturkalk och fiberslam. Med hjälp av programmet har också behandlingen av skadliga ämnen i avloppsvatten och slam förbättrats”, säger Mikkonen.
Övergödningen fortfarande den största utmaningen
Att minska näringsbelastningen är det främsta målet för vattenskyddet i Finland, och också den största utmaningen. Den totala fosforbelastningen borde minskas med nästan en tredjedel för att vattnen ska kunna uppnå god status. Utsläppen av näringsämnen bör minskas från alla källor, i synnerhet den diffusa belastningen.
Jordbrukets andel av den fosforbelastning på vattendragen som mänsklig verksamhet orsakar är fortfarande nästan 60 procent och jordbrukets andel av kvävebelastningen cirka hälften, trots att belastningen har minskat. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland är den centrala strategi som styr vattenskyddet inom jordbruket. De åtgärder som ingår i strategin, såsom växttäcke vintertid, skyddszoner och våtmarker, är nödvändiga och fungerande metoder för att förbättra vattenstatusen, och dessa åtgärder kommer att fortgå även under övergångsperioden 2021–2022.
Under ledning av jord- och skogsbruksministeriet bereds just nu den nationella plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som ska följas under den nya finansieringsperioden. Målen och åtgärderna i planen kommer att samordnas med målen och åtgärderna i förvaltningsplanerna.
”Vattenvårdsåtgärderna utgör en central del av det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med andra åtgärder med koppling till klimatet och biologisk mångfald”, framhåller jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
”Återvinningen och bearbetningen av gödsel har kommit väl i gång, och arbetet fortsätter med sikte på bättre tillvaratagande av näringsämnen. Vi har också behov av att rikta åtgärderna effektivare, i synnerhet när det gäller skyddszonerna”, konstaterar Leppä.
Separata planer för områden med betydande översvämningsrisk
Syftet med hanteringen av översvämningsrisker är att förhindra att översvämningar har ogynnsamma följder för människors hälsa och säkerhet, viktiga funktioner såsom vatten- och energiförsörjning samt miljön och ekonomin. I Finland har 22 områden angetts som områden med betydande översvämningsrisk där sannolikheten för översvämningar och eventuella ogynnsamma följder är stor. Inom dessa områden bor cirka 5 800 personer. Det har utarbetats förslag till planer för dessa områden, och förslagen läggs nu fram för kommentarer.
I planerna presenteras åtgärder som ska minska risken för översvämning i områdena. I områdena Lappfjärd, Pyhäjoki och Kemi har det nu för första gången fastställts mål och åtgärder för minskning av översvämningsriskerna. De planer som tidigare har utarbetats för andra områden har uppdaterats utifrån riskutvecklingen, faktiska översvämningssituationer och de åtgärder som vidtagits.
Det effektivaste sättet att minska översvämningsrisken är att förebygga översvämningar bland annat genom planering av markanvändningen och styrning av byggandet. I planerna behandlas olika förebyggande åtgärder på ett mångsidigt sätt, allt från beredskap och hur man går till väga vid översvämningar till egentliga åtgärder för skydd mot översvämningar och användning av naturliga metoder. Ungefär en femtedel av de planerade åtgärderna har redan genomförts.
Studera planförslagen
Du kan studera förslagen till planer och de offentliga kungörelserna på adressen
• Miljo.fi: miljo.fi/paverkavattnen
Sänd dina synpunkter och kommentarer till NTM-centralens registratorskontor per e-post eller brev.
• NTM-centralernas kontaktuppgifter
Kommentarerna kommer att sammanställas och utnyttjas när de slutliga planerna utarbetas.
Statsrådet ska godkänna förvaltningsplanerna och jord- och skogsbruksministeriet planerna för hantering av översvämningsrisker i december 2021.
• Miljo.fi: Mer information om vattenstatusen finns i karttjänsten
Mer information:
Vattenvård: Turo Hjerppe, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 204, turo.hjerppe@ym.fi
Hantering av översvämningsrisker: Ville Keskisarja, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 390, ville.keskisarja@mmm.fi