Målet med reformen är att se till att alla har säkra och högkvalitativa vattentjänster samt att förbättra vattentjänsternas energi- och resurseffektivitet. Ett av målen är också klimatneutralitet. För att målen ska nås, krävs det att den nyaste tekniken och lösningarna inom cirkulär ekonomi tillämpas bättre än tidigare.
Sektorns verksamhetsmiljö har förändrats avsevärt. Klimatförändringen orsakar extremt väder som försvårar tillgången på el och på så sätt riskerar produktionen och distributionen av vatten samt behandlingen av avloppsvatten. Utmaningarna inom den kommunala ekonomin kan igen skapa ett tryck på att få extra inkomster och helt eller delvis avstå från att äga vattentjänsterna. Också den allt stramare EU-lagstiftningen medfört nya krav som gäller till exempel riskhantering och energieffektivitet.
– Riskhanteringen förutsätter att vattentjänsterna utvecklas och förnyas på lång sikt. Det är också viktigt att vi även i fortsättningen har tillgång till högsta möjliga expertkompetens, säger jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.
Sektorns största utmaningar handlar om vattentjänstverkens splittring. Det finns 1 100 vattentjänstverk, men de cirka 80 största verken producerar ungefär 80 procent av alla tjänster. Många mindre vattentjänstverk har brist på både sakkunskap och resurser.
Visionen för vattentjänstreformen och utkastet till ett genomförandeprogram har tagits fram i samarbete med intressegrupperna. Remisstiden går ut den 8 februari 2021.
Begäran om utlåtande och utkastet till program
Läs mer om vattentjänstreformen
Ytterligare information:
Katri Saukkonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 241, katri.saukkonen(at)mmm.fi
