Trots att coronapandemin på många sätt har varit en prövning för livsmedelskedjan och enskilda företag, har den finländska livsmedelsförsörjningen lyckats anpassa sig och hålla hjulen i rullning. Lönsamheten är dock fortfarande på lång sikt den största utmaningen för att finländarna även i framtiden ska kunna äta mat från Finland. Det konstaterar producentorganisationen SLC:s förbundsfullmäktige som idag (23.6.2020) sammanträdde till ordinarie vårmöte, undantagsvis via videoförbindelse.
I undantagsförhållanden och kristider blir behovet av en egen fungerande livsmedelsproduktion och -förädling särskilt uppenbart. Den finländska livsmedelskedjan står på en förhållandevis bred grund tack vare en rätt så mångsidig produktion av baslivsmedel och en självförsörjningsgrad på cirka 80 procent. Förutom mjölk och kött har Finland en stabil produktion av spannmål, ägg, potatis, rotsaker och grönsaker samt delvis även frukt och bär.
- En mångsidig livsmedelsproduktion och -förädling måste utgöra basen för den finländska livsmedelskedjan också i framtiden. Finländarna behöver fortsättningsvis mat varje dag, och de finländska bönderna är beredda att producera den maten, fastslår SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm.
Under coronavåren lyckades de finländska primärproducenterna leverera råvaror till livsmedelsindustrin så att matbutikerna kunde förse konsumenterna med de viktigaste råvarorna. SLC:s fullmäktige tackar de finländska konsumenterna för det stöd som landets egen matproduktion fått under de senaste månaderna.
En av grundpelarna i livsmedelskedjan är en god lönsamhet i primärproduktionen. Dess värre har coronaläget inte förbättrat livsmedelsproduktionens lönsamhet. Nedgången i ekonomin minskar efterfrågan på mervärdesprodukter, vilket medför ett minskat penningflöde till livsmedelskedjan och försämrar lönsamheten inom sektorn.
SLC:s fullmäktige efterlyser en jordbrukspolitik som på lång sikt tryggar den inhemska matproduktionen i vått och torrt.
- Framför allt behöver vi se till att primärproduktionen tar sig en starkare position i livsmedelskedjan, att vi får det pris för våra produkter som de är värda, säger Westerholm.
Mera småskalig bioenergiproduktion och träbyggande
Lantbrukets roll och åtgärder i klimatarbetet väckte även diskussion under de finlandssvenska producenternas vårmöte.
Lantbruket har stora möjligheter att bidra till målet att uppnå ett klimatneutralt Finland. Jord- och skogsbruket är de enda sektorerna som aktivt binder kol via fotosyntesen, samtidigt som näringarna producerar värdefulla råvaror för mat, bränsle och andra förnödenheter. Välskött skog är en viktig kolsänka och träprodukter är goda kolförråd. Det är viktigt att hållbarhet beaktas genom skogens och framförallt träprodukternas hela värdekedja. SLC:s fullmäktige vill därför se mera satsningar på träbyggande.
Såväl utsläppsminskningar som ökad kolbindning är möjligt att åstadkomma då redskapen och incitamenten är rätt riktade och skapar möjligheter på gårdsnivå.
- Statsmakten bör exempelvis ge jordbrukssektorn möjligheter att producera biogas i småskaliga enheter. Det är en investering för att stärka kretsloppsekonomin i jordbruket och trygga livsmedelsproduktionens försörjningsberedskap, säger Niclas Sjöskog, vice ordförande för SLC:s fullmäktige.
Tilläggsinformation:
Kristian Westerholm, ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige, tfn 041 462 2818
Niclas Sjöskog, I. vice ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige, tfn 040 551 0087
Mats Nylund, ordförande för SLC:s centralstyrelse, tfn 050 512 2191
Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare, tfn 040 940 2734
