Skogarna och skogssektorn är mycket viktiga för Finland: Totalt 73% av Finlands areal består av skogar och antalet privata skogsägare är över 660 000, skogsindustrins produkter står för 20 procent av exportinkomsterna och skogarnas kolsänkor täcker 30 –50% av utsläppen inom andra sektorer. Skogar och träbaserade produkter spelar dessutom en viktig roll när det gäller att uppnå Finlands ambitiösa klimatmål och att skapa välfärd i hela landet.
EU:s skogsstrategi är därför ett mycket viktigt dokument för Finland. I sina egna ställningstaganden till skogsstrategin har Finland betonat medlemsländernas behörighet och den övergripande hållbarheten i skogsvården och användningen av skogarna, dvs. samordningen av den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten.
I EU:s aktuella skogsstrategi identifieras skogarnas möjligheter att skapa ekonomisk välfärd inte i tillräcklig mån. Också skogarnas betydelse som en del av den gröna omställningen, bioekonomi och cirkulär ekonomi ägnas relativt liten uppmärksamhet. Strategin innehåller också flera förslag som enligt Finlands synpunkt hör till medlemsstaternas behörighet.
"EU:s nya skogsstrategi har under kommissionens behandling förändrats i en bättre riktning jämfört med tidigare versioner. Tyvärr har medlemsländernas behörighet i skogsfrågor fortfarande inte respekterats fullt ut. Kommissionens förslag går för långt i frågor som gäller skogsbruk och virkesmarknaden. Det är ändå bra att man i strategin nu utöver viktiga miljö- och klimatfrågor också lyfter fram skogarnas ekonomiska betydelse. I den fortsatta behandlingen måste man strikt hålla fast vid medlemsländernas behörighet och ännu starkare sträva efter att uppnå en övergripande hållbarhet", konstaterar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
I den nya strategin betonas skogarnas betydelse när det gäller att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen och stoppa förlusten av biologisk mångfald. De mål som hänför sig till klimatet och biologisk mångfald är ytterst viktiga också för Finland, och Finland arbetar aktivt för att uppnå dem. METSO-handlingsplanen för frivilligt skydd av skogar, som riktar sig till privata skogsägare, lyfts i strategin fram som ett bra exempel på åtgärder för att främja den biologiska mångfalden.
Lyckat i strategin är att man betonar långlivade träprodukters och träbyggandets roll som en del av klimatlösningen. Företag och konsumenter på olika håll i världen behöver dock också kortlivade och återvinningsbara träprodukter, och bioenergin täcker en betydande del av Finlands och Europas produktion av förnybar energi. I den tidigare versionen av strategin föreslogs det att användningen av kortlivade träprodukter och bioenergi ska minimeras. I den slutliga strategin identifieras deras betydelse bättre, men fortfarande inte tillräckligt. Till exempel föreslås det flera begränsningar i användningen av bioenergi.
"Det är bra att kommissionen har identifierat betydelsen av ett helhetsbetonat utnyttjande av skogsbruket och biprodukter inom industrin. Här finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Träbaserade produkter och energianvändning av trä behövs för vardagens behov samt för att ersätta produkter och energi som producerats av fossila råvaror. Om dessa inte produceras inom EU, produceras de utanför EU", konstaterar minister Leppä.
Efterfrågan på klenved för energianvändning och förädling sporrar skogsägarna också till första gallring i skogarna och övrig skogsvård.
Aktiv skogsvård är viktigt för att skogarna ska växa, binda kol och förbli livskraftiga. På detta sätt producerar de också det grova virke som behövs för långlivade produkter. Det pris som betalas för trä, det vill säga marknaden, styr trä till rätt användningsändamål mer flexibelt än de föreslagna begränsningarna av energianvändningen av trä på EU-nivå. Utveckling av både lång- och kortlivade träprodukter så att de ger ett större mervärde främjas genom forsknings- och utvecklingsverksamhet som Finland redan länge har satsat på.
Skogspolitiken hör till medlemsländernas beslutanderätt
Skogsbruket baserar sig i varje medlemsland på lokala förhållanden och kompetens, och skogspolitiken hör enligt EU:s grundfördrag till den nationella beslutanderätten. Både medlemsländerna och Europaparlamentet uttryckte tydligt denna ståndpunkt hösten 2020. Skogsstrategin har utarbetats på ett sätt som inte gav medlemsländerna möjlighet att delta i beredningen normalt. I den aktuella strategin betonas iakttagandet av subsidiaritetsprincipen och medlemsländernas behörighet, men till många delar överskrider strategin medlemsländernas behörighet.
"Vid beredningen av den nya skogsstrategin åsidosattes medlemsländernas samt rådets och parlamentets ståndpunkter. I strategin lovar man respektera subsidiaritetsprincipen och medlemsländernas behörighet. Vi kommer att se till att detta också sker. Vi är naturligtvis beredda att fortsätta det goda samarbetet i skogsfrågor, men det oeftergivliga kravet är att den skogspolitiska beslutsrätten kvarstår i medlemsländerna. Många av de detaljerade riktlinjerna i strategin tyder på att detta inte är en självklarhet", säger Leppä.
EU har behörighet inom energi-, klimat-, jordbruks- och miljösektorerna, vilka också påverkar skogarna. Vid beredningen inom andra sektorer kan man emellertid inte gå så långt att man föreskriver om detaljerna inom andra verksamhetsområden. Trots denna princip innehåller den nya skogsstrategin utöver de strategiska riktlinjerna också flera detaljerade riktlinjer och anvisningar som föregriper genomförandet av bl.a. EU:s strategi för biologisk mångfald, direktivet om förnybar energi, LULUCF-direktivet, hållbar finansiering och en gemensam jordbrukspolitik.
"I strategin ingår inget direkt förbud mot kalhygge, och EU har inte heller befogenhet att införa ett sådant förbud. Strategin identifierar den definition av hållbart skogsbruk som EU:s skogsbruksministrar gemensamt har antagit. Arbetet för att utveckla den måste också i fortsättningen ske inom ramen för detta samarbete. Jag förhåller mig mycket reserverat till förslagen om nya definitioner och införande av lagstiftning om insamling av skogsinformation", säger Leppä.
Strategin innehåller ett förslag till en EU-förordning som ska antas 2023 som syftar till att samordna övervakningen, rapporteringen och insamlingen av skogsinformation på EU-nivå. Till skillnad från de förhandsbesked som fåtts om ärendet, innehåller strategin dock inga initiativ till lagstiftning på EU-nivå om skogsbrukets planering, men däremot föreslås en skyldighet för varje medlemsstat att utarbeta en strategisk skogsplan.
I strategin föreslås det att nya kriterier och indikatorer ska utvecklas för skogsbruket och att det fastställs tröskelvärden särskilt med beaktande av ekologiska aspekter. Europeiska skogsministerkonferensen Forest Europe har redan i 30 års tid arbetat med att fastställa indikatorer för hållbart skogsbruk tillsammans med medlemsländerna, EU-kommissionen, forskare och intressentgrupper. Det vore viktigt att fortsätta detta samarbete och inte inleda en egen, separat process för EU. Fastställandet av tröskelvärdena ska även i fortsättningen höra till medlemsländerna.
I Finland har det gjorts och görs mycket för att främja hållbart skogsbruk
Finland är en av föregångarländerna i världen när det gäller hållbar skogsvård och hållbart skogsbruk samt forskning som gäller dessa. Grunden för verksamheten är riksskogstaxeringen (RST), som genomförts i Finland utan avbrott redan i hundra år. Som en del av projekthelheten Fånga kolet och genomförandet av den nationella skogsstrategin pågår dessutom tiotals projekt som ytterligare förbättrar det klimathållbara skogsbruket, skogarnas biologiska mångfald och skogsbrukets lönsamhet.
EU:s skogsstrategi är till sin karaktär ett meddelande från kommissionen som inte som sådant binder eller förpliktar medlemsländerna. Strategin styr dock i fortsättningen beredningen av förslag till EU-rättsakter i kommissionen och är därför ett särskilt viktigt dokument för skogsländer såsom Finland.
Medlemsländerna bildar sina ståndpunkter, det vill säga utarbetar sina slutsatser, om EU:s skogsstrategi under hösten 2021 under Sloveniens EU-ordförandeskap.
• European Green Deal: Commission proposes new strategy to protect and restore EU forests (Kommissionens pressmeddelande 16.7.2021)
Mer information:
• Marja Kokkonen, forstråd, tfn 029516 2444
• Elina Warsta, konsultativ tjänsteman, tfn 029 516 2102
• Matias Kallio, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 471 4505
• Teppo Säkkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868 (etunimi.sukunimi@tem.fi)
• Andra e-postadresserna: fornamn.efternamn@mmm.fi