Utredningen som Naturresursinstitutet gjort på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet lyfter fram de stora skillnader som råder mellan olika regioner. Såväl storleken på hjortdjursstammarna och effekterna av dem som toleransen för effekterna varierar stort mellan regionerna. Lokal verksamhet samt beaktande och samordning av olika gruppers mål är i fortsättningen en central faktor när det gäller att utveckla beslutsprocessen som gäller hjortdjur. Endast på detta sätt är det möjligt för de olika aktörerna att förbinda sig att verkställa besluten.
– Hjortdjursstammarna har på många ställen ökat betydligt och orsakat skador både inom jord- och skogsbruket och inom trafiken. I områden med de tätaste populationerna har man till och med varit tvungen att byta odlingsväxter och trädarter på grund av hjortdjur. Större populationer har orsakat konflikter som kräver öppen dialog, omprövning av beslutsmekanismerna och samarbete mellan aktörerna, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Fördelarna och nackdelarna med hjortdjur är i allmänhet kopplade till stammarnas storlek. De större populationerna har ökat både djurens värde som vilt och antalet skador. Förvaltningen av hjortdjur är förknippad med olika – delvis till och med motsatta – mål, och olika åtgärder och deras konsekvenser måste därför bedömas på ett övergripande sätt.
För att utveckla samarbetet är det nyttigt att till exempel utreda hur väl dagens beslutsprocess fungerar med tanke på de parter som deltar i den, hur olika informationskällor används i processen, vilka nya informationskällor som behövs och hur alla väsentliga aktörer bäst kan delta i beslutsprocessen. Även regionala pilotprojekt är till nytta för att utveckla dialogen.
Ny forskning om framtida scenarier
Cirka 100 000 frivilliga deltar årligen i älgjakten. Jägarna använder cirka 30 miljoner euro per år, inklusive utrustning och resekostnader, för sin hobby. De i genomsnitt cirka 50 000 fällda älgarna används direkt i hushållen eller som förädlade produkter. Utöver de ekonomiska värdena är jakten förknippad med betydande sociala värden och rekreationsvärden.
De skador som hjortdjur orsakar skogsbruket uppgår enligt utredningen till cirka 50 miljoner euro per år när man beaktar förnyelsekostnaderna samt tillväxt- och kvalitetsförlusterna. Därtill kommer de kvalitetsförluster som påverkar stockvirkets värde och de förluster som följer av planteringen av gran i karg mark. Vid regleringen av hjortdjursstammarna är det därför nödvändigt att också beakta skogsresursernas struktur och djurens förflyttning från ett område till ett annat.
De konsekvenser som hjortdjur orsakar ekosystemen återspeglas i träarternas relativa andelar och i den övriga biologiska mångfalden samt i skogarnas anpassning till klimatförändringen. I anslutning till detta har Naturresursinstitutet redan inlett ett projekt som simulerar olika scenarier för skogsvård, markanvändning och viltpolitik med beaktande av framtida risker för skogsskador. Det nya FOSTER-projektet kommer inom de närmaste åren att hämta ny information om skogarnas och hjortdjurens samverkan och skogarnas anpassning till klimatförändringen.
I regleringen av hjortdjursstammarna bör man också ta hänsyn till hjortdjurens roll som den viktigaste födan för våra stora rovdjur, i synnerhet vargen. Därför ska förvaltningen av stammen utvecklas i riktning mot flerartsförvaltning.
Det behövs också en helhetsbedömning av hur de skador som hjortdjur orsakar – och samtidigt de fördelar som följer av jakten – ser ut ur den enskilda skogsägarens och samhällsekonomins perspektiv på både kort och lång sikt.
Mer information:
- Tatu Torniainen, konsultativ tjänsteman, skogs- och bioenergienheten, tfn 0295 16 2162
- Ruusila Vesa Ruusila, vilt- och fiskeråd, enheten för vilt och fiske, tfn 0295 16 2051
- e-post: fornamn.efternamn@mmm.fi
Läs också:
- Naturresursinstitutets pressmeddelande 2.6.2021, på finska): Hirvieläinten vaikutukset yhteiskunnassa – ekosysteemien avainlajeja, arvokasta riistaa ja merkittäviä vahinkojen aiheuttajia
- Framtida multifunktionella skogar och deras störningsrisk i det föränderliga klimatet