Syftet med LULUCF-förordningen är att få medlemsländerna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen eftersom de är de enda effektiva sätten att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären.
Förslaget till en ny LULUCF-förordning ingår i det omfattande klimat- och energipaket (det s.k. 55 %-paketet) som Europeiska kommissionen publicerade i juli. Uppnåendet av klimatmålen inom markanvändningssektorn ska enligt förslaget från och med 2026 i allt högre grad bedömas utifrån sektorns faktiska utsläpp och sänkor i stället för de gällande komplicerade beräkningsreglerna. Tiden för när förordningen ska tillämpas ändras samtidigt från 2021–2030 till 2021–2035.
Förordningen genomförs i femårsperioder
LULUCF-förordningen kommer att genomföras i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035.
Under perioden 2021-2025 håller man fortfarande fast vid beräkningssystemet enligt den nuvarande LULUCF-förordningen, och Finland får under denna period tillämpa en särskild flexibilitet motsvarande fem miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekvivalenter). Under perioden 2026-2030 förenklas granskningen så att den baserar sig på de faktiska rapporterade växthusgasutsläppen.
Det helt nya i förslaget är en skyldighet som är gemensam för medlemsländerna: EU-länderna ska förbinda sig att inom markanvändningssektorn avlägsna sammanlagt -310 Mt CO2-ekvivalenter från atmosfären år 2030. Finlands andel av detta är -17,8 Mt CO2-ekvivalenter. Under exempelvis 2016-2018 var EU-ländernas sammanlagda nettokolsänka inom markanvändningssektorn i genomsnitt cirka -268 Mt CO2-ekvivalenter och inom Finlands markanvändningssektor i genomsnitt -13,6 Mt CO2-ekvivalenter. Målen för 2026-2029 fastställs i ett senare skede.
Från och med 2031 ska i markanvändningssektorns utsläpp räknas med även de utsläpp från jordbruket som för närvarande betraktas som en del av ansvarsfördelningssektorn. Målet är att bilda en ny helhet (AFOLU) som avses omfatta alla utsläpp och kolsänkor från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning. Enligt förslaget ska AFOLU-sektorn vara klimatneutral 2035.
Behandlingen av förslaget har redan inletts i EU-rådets arbetsgrupp och rådet för jordbruk och fiske diskuterar frågan vid ett möte den 11-12 oktober. Behandlingen av förslaget i EU-organen kommer enligt en preliminär bedömning att ta minst ett år.
U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet.
• U-skrivelse om LULUCF-förordningen
• Mer om LULUCF (mmm.fi/sv)
EU har i och med den nya klimatlagen förbundit sig att före 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå och att före 2050 uppnå klimatneutralitet på EU-nivå. EU:s klimatpaket (det s.k. 55 %-paketet) innehåller tolv lagstiftningsförslag genom vilka målet om minskning av utsläpp ska genomföras. Förslagen gäller bland annat förnyande och utvidgning av utsläppshandeln, ansvarsfördelningen mellan länderna, markanvändningssektorns (LULUCF) roll, gränserna för CO2-utsläpp från bilar, mekanismen för koldioxidjustering, energibeskattningen, energieffektiviteten samt förnybar energi.
Ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Heikki Granholm, naturresursråd, tfn 0295 162 130
Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig, tfn 0295 162 074.
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi