I Södra och Sydvästra Finland finns det särskilt många vitsvanshjortar och krockar med hjortar är vanliga. Speciellt många krockar inträffar det under brunsttiden i oktober-november då hjortarna rör sig på ett större område än vanligt. På hösten sker det också många älgkrockar. Älgen brunstar i september–oktober då de också vandrar till vinterbetesmarkerna.
– Jag uppmuntrar jägare att aktivt sätta i gång med jakten efter vitsvanshjortar och andra hjortdjur genast i början av säsongen så att antalet minskar före de mörka höstkvällarna då risken för olyckor är störst. När vi minskar populationen, kan vi också förebygga skadorna på jord- och skogsbruket. Jag vill tacka jägarna för att de igen ansökt om ett rekordstort antal jaktlicenser, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Vitsvanshjort har ökat i antal ytterligare och därmed också antalet krockar och jordbruksskador. Jägarna har redan under flera år fällt så många vitsvanshjortar att tillväxten borde ha stannat. Naturresursinstitutet har dock preciserat bedömningen av populationens storlek och den ursprungliga bedömningen av fångstmängden har visat sig vara för liten.
Under detta jaktår får vitsvanshjortar jagas med en drivande hund fram till den 15 februari. Jägarna kan också ansöka om Finlands viltcentrals dispens för att kunna använda artificiella ljuskällor och mörkersikten i områden med täta populationer. Detta gör vaktjakten lättare när marken är fri från tjäle. Utan dispens får dessa inte användas.
– Viltcentralen har beviljat dispens för användningen av artificiella ljuskällor och mörkersikten till exempel i stora delar av Sydvästra Finland. Det är fint att jägarna tar vara på denna möjlighet som lagen ger. Även om det skulle bli en snöfattig vinter, är möjligheterna att få en rekordstor fångst och minska populationen klart bättre än tidigare, säger Leppä.
Att locka vitsvanshjortar med föda är också ett nödvändigt sätt att effektivisera jakten, men utfodringen får inte fortsätta eftersom det så småningom bara stärker populationen och minskar den naturliga dödligheten.
Mer information:
Jussi Laanikari, specialsakkunnig, tfn 0295 16 2432, jussi.laanikari(at)mmm.fi
Annukka Kimmo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 478 0226, annukka.kimmo(at)mmm.fi
