Den totala konsumtionen av spannmål har varit stabil de senaste åren. Enligt näringsbalansen har konsumtionen legat på strax under eller strax över 80 kilo per person. År 2020 var totalkonsumtionen av spannmål enligt de preliminära beräkningarna cirka 81 kilo per person.
– Det var en liten minskning jämfört med i fjol, främst på grund av att konsumtionen av havre minskade. För de övriga spannmålssorterna var konsumtionsmängderna ungefär oförändrade. I fjol konsumerade finländarna 8,5 kilo havre per person. Toppnoteringen för havrekonsumtionen hittills är från 2019 – cirka 9,4 kilo per person. År 2020 var konsumtionen av vete cirka 44 kilo, råg 15,4 kilo, korn 1,8 kilo och ris 7 kilo per person, säger specialist Erja Mikkola på Naturresursinstitutet.
Konsumtionen av fjäderfäkött fortsatte att öka – rött kött backade
Enligt näringsbalansen var den totala konsumtionen av kött ifjol 79,4 kilo per person, inklusive vilt och innanmat. Jämfört med föregående år minskade totalkonsumtionen med ungefär en halv procent. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Konsumtionen av kött som tillagats motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Konsumtionen av rött kött har minskat under flera år i följd, medan fjäderfäkonsumtionen har ökat. I fjol uppgick konsumtionen av fjäderfäkött till 27,5 kilo per person, vilket var ett kilo mer än år 2019. Däremot minskade konsumtionen av griskött med ungefär ett kilo, till cirka 29,7 kilo per person. Medelkonsumtionen var nötkött var i fjol 18,6 kilo, vilket var ungefär lika mycket som året innan.
Mjölkkonsumtionen fortsatte att minska
Konsumtionen av flytande mjölkprodukter har minskat under flera årtionden. I fjol var minskningen cirka fyra procent jämfört med året innan. Konsumtionen av fettfri mjölk och lättmjölk minskade med cirka fem respektive fyra procent, medan konsumtionen av helmjölk var oförändrad. Medelkonsumtionen av mjölk var i fjol 98 liter per person, bestående av 57 procent lättmjölk, cirka 30 procent fettfri mjölk och drygt tio procent helmjölk. Andelarna var desamma som året innan.
Enligt de preliminära uppgifterna uppgick konsumtionen av flytande mjölkprodukter ifjol till cirka 144 kilo per person. Konsumtionen av bland annat surmjölk och grädde minskade något jämfört med föregående år, medan konsumtionen av andra syrade gräddprodukter och yoghurt ökade något. Sammantaget var minskningen i konsumtionen av flytande mjölkprodukter måttlig, cirka tre procent. Under de senaste fem åren har konsumtionen av flytande mjölkprodukter minskat med cirka 13 procent.
Konsumtionen av ost ökade något jämfört med året innan och uppgick till cirka 25 kilo. Smörkonsumtionen var lika stor som året innan, 3,3 kilo per person.
Fisk, ägg, frukt och grönsaker
Den totala konsumtionen av fisk var ungefär oförändrad, cirka 15 kilo per person. Konsumtionen av fiskkonserver minskade något jämfört med året innan. Enligt näringsbalansen har den totala fiskkonsumtionen varit på det stora hela oförändrad under flera år. Konsumtionen av hönsägg, som länge varit 10–12 kilo per person, ökade ifjol till cirka 12,4 kilo. Det var en ökning med cirka 0,5 kilo jämfört med föregående år.
Konsumtionen av färska frukter var cirka 58 kilo per person. Konserverade och torkade frukter konsumerades sammanlagt 6,5 kilo. Konsumtionen av färska grönsaker var uppskattningsvis 64 kilo per person; medan konsumtionen året innan beräknades vara 66 kilo. Mängderna är visserligen endast riktgivande och innehåller eventuellt svinn.
Bakgrund till statistiken
Naturresursinstitutets näringsbalans är ett sammandrag av livsmedelsproduktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas vidare efter ändamål, det vill säga användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna erhålls genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet under året.
Näringsbalansen anger inte den exakta mängd mat som konsumerats. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om bland lagringsförluster och annat svinn inte finns att tillgå om alla led i livsmedelskedjan.
Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av kött som tillagats motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Denna statistikmetod ger endast vägledande siffror om konsumtionen av vissa produkter, exempelvis grönsaker. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen, eftersom uppgifter om lagringsförluster och annat svinn inte är tillgängliga och de därför ingår i konsumtionsmängderna.
Mer information: Erja Mikkola, specialexpert, tel. 029 532 2413, erja.mikkola@luke.fi
Statistik: Näringsbalansen 2020 (preliminär) och 2019 slutliga uppgifter
