Den gällande naturvårdslagen har kompletterats och reviderats genomgående i arbetsgruppens förslag. Lagens struktur och flera av dess paragrafer är i stort sett oförändrade i förslaget, men det föreslås nya bestämmelser till lagen.
Förslaget innehåller nya kapitel som gäller förvaltning av naturvården, byte, import och export av arter samt hantering av naturinformation. I förslaget ingår också ett helt nytt kapitel om ekologisk kompensation, det vill säga om hur man kompenserar de försämringar av naturen som orsakas av ekonomisk verksamhet.
Skyddet av hotade naturtyper som är centrala för den biologiska mångfalden ska stärkas på olika sätt. Den ökade informationen har utökat behovet av att stärka skyddet av naturtyper, och tryggandet av livsmiljöerna främjar samtidigt också skyddet av hotade arter som är beroende av dem.
Det föreslås också att det i lagen tas in bestämmelser om finansiellt bidrag som kan beviljas för frivilliga projekt och åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och skydda och vårda natur- och kulturlandskapen. De ersättningar som betalas till markägarna för skydd enligt naturvårdslagen förblir oförändrade. Det föreslås dock att det till lagen fogas en möjlighet till ersättning i fråga om de nya föreslagna skyddsmetoderna. Samverkan av de olägenheter som orsakas markägarna ska också beaktas bättre än för närvarande i ersättningarna.
Vid beredningen av reformen har man utnyttjat forskningsdata i stor utsträckning. Beredningen har grundat sig på utredningar om hur väl den gällande naturvårdslagen fungerar och om tillståndet för den biologiska mångfalden i Finland. För att stärka det vetenskapliga underlaget för beredningen tillsatte miljöministeriet tillsammans med vetenskapsrådgivningsprojektet SOFI en forskargrupp som hade i uppdrag att skapa en helhetsbild av lagreformens konsekvenser.
Reformen har beretts genom omfattande samarbete
Förslaget till den nya naturvårdslagen har sedan ingången av 2020 beretts genom ett projekt som tillsattes av miljöministeriet. Olika ministerier, myndigheter, forskningsorganisationer, organisationer och intressebevakningsinstanser har ingått i projektgrupperna och i projektets styrgrupp.
Under beredningen har företrädare för många olika intressentgrupper och medborgare hörts. Lagutkastet var på remiss 2.7–6.9.2021, och remissbehandlingen var öppen för alla. Sammanlagt 210 utlåtanden lämnades in, och förslaget bearbetades utifrån responsen. Grupperna som beredde lagen fortsatte sitt arbete som stöd för den fortsatta beredningen av regeringspropositionen efter remissbehandlingen. Ett sammandrag av utlåtandena publiceras i december 2021.
Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete. En del av arbetsgruppens medlemmar meddelade att de lämnar en avvikande mening eller ett kompletterande uttalande. Projektets slutrapport, som innehåller förslaget till regeringsproposition samt de avvikande och kompletterande uttalandena, publiceras den 8 december 2021.
Beredningen av lagförslaget fortsätter som tjänsteuppdrag och därefter sänds propositionen till rådet för bedömning av lagstiftningen. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen i januari 2022.
Statsrådet.fi: Arbetsgruppens förslag till regeringsproposition med förslag till ny naturvårdslag (på finska)
Statsrådet.fi: Revideringen av naturvårdslagstiftningen
Mer information:
Pasi Kallio
lagstiftningsråd
miljöministeriet
0295 250 251
pasi.kallio@gov.fi
Antti Heikkinen
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
029 5250 231
antti.heikkinen@gov.fi
I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering uppställs målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland och uppnå målen i FN:s konvention om biologisk mångfald. I enlighet med regeringsprogrammet revideras naturvårdslagstiftningen utifrån en utvärdering. Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland.
