Enligt klimatlagen ska statsrådet en gång per valperiod anta en klimatpolitisk plan på medellång sikt. Åtgärderna i klimatplanen som har sänts på remiss stöder regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035.
Planen beskriver också hur Finland ska minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn i enlighet med det föreslagna nya EU-målet, det vill säga med 50 procent fram till 2030 från 2005 års nivå. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gaser.
Centrala åtgärdshelheter är till exempel halveringen av trafikutsläppen och slopandet av oljeuppvärmningen. Målet är att minska utsläppen huvudsakligen genom olika understöd samt bland annat genom att höja distributionsskyldigheten för biodrivmedel.
”Klimatplanen skapar en bild av hur det klimatneutrala Finland 2035 ser ut och med vilka åtgärder vi kan nå det. Det är viktigt att vi försäkrar oss om att vi verkligen når våra klimatmål genom åtgärderna i planen, och därför hoppas jag att remissbehandlingen ger mångsidiga synpunkter om de nya klimatåtgärderna från flera olika parter”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.
Klimatplanen har utarbetats samtidigt med klimat- och energistrategin som bereds vid arbets- och näringsministeriet. Strategin innehåller både klimat- och energipolitiska riktlinjer och åtgärder samt åtgärder för minskning av utsläpp som riktas i synnerhet till utsläppshandelssektorn.
Klimatplanen har beretts i samråd med allmänheten, åtgärderna baserar sig på forskning
Klimatplanen har utarbetats under ledning av miljöministeriet. Till beredningen bidrog en arbetsgrupp med representanter från de i sammanhanget viktigaste ministerierna och från det klimatlagsenliga vetenskapliga sakkunnigorganet Finlands klimatpanel. Sektorernas ansvarsministerier har svarat för de sektorspecifika riktlinjerna och fastställandet av utsläppsminskningsåtgärderna. Regeringen behandlade de riktlinjer som ligger till grund för klimatplanen vid budgetmanglingen hösten 2021.
Olika parters synpunkter på nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen samlades in till exempel vid ett medborgarråd som bildats genom slumpmässigt urval, vid möten med intressegrupper, vid rundabordsforumet för klimatpolitik, vid möten som gällt rättvisa och jämlikhet och vid Sametingets samrådsmöte. Allmänhetens åsikter om planens åtgärder kartlades genom en webbenkät som besvarades av hela 18 000 personer.
För att bedöma planens konsekvenser har man tagit stöd av bland annat HIISI-projektet som samordnas av Statens tekniska forskningscentral VTT. I projektet har man analyserat vilka konsekvenser åtgärderna i planen har för olika utsläppssektorer, branscher, människor och miljön. Samma kunskapsbas används också i klimat- och energistrategin.
Remissbehandlingen är öppen för alla
Den klimatpolitiska planen på medellång sikt är på remiss 8.12.2021–14.1.2022.
Alla organisationer och medborgare är välkomna att lämna ett yttrande om planen på webbplatsen utlåtande.fi.
Det görs en analys och ett sammandrag av responsen till stöd för den slutliga bearbetningen av klimatplanen. Statsrådet har för avsikt att överlämna klimatplanen i form av en redogörelse till riksdagen i början av 2022.
Utlåtande.fi: Den klimatpolitiska planen på medellång sikt och begäran om utlåtande om den
Frågor och svar om den klimatpolitiska planen på medellång sikt