”Det är vårt ansvar att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland. Därför höjde vi avsevärt finansieringen av naturvården och startade det nya livsmiljöprogrammet Helmi. Med hjälp av programmet skyddar, restaurerar och vårdar vi den hotade naturen och de försämrade livsmiljöerna. Under det första året av Helmi-programmet har man gjort stora framsteg i synnerhet i fråga om myrnaturen: vi skyddade över 5 500 hektar värdefull myrmark och restaureringen av myrar nådde ett nytt rekord. Dessutom restaurerade vi bland annat fågelvatten och skogar där den vitryggiga hackspetten lever”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Det totala antalet restaureringar som gjorts på myrar i skyddsområden var rekordhögt. Med finansieringen från Helmi-programmet restaurerades 1 620 hektar myrar av en helhet på nästan 3 300 hektar. Arealmässigt sett restaurerade man mest myrar i Österbotten-Kajanaland och i Insjöfinland, men lyckade restaureringar gjordes också på Finlands sydkust trots den milda vintern.
Också det frivilliga skyddet av myrar fick fart: genom tilläggsfinansiering för naturvården kunde man anställa personal till närings-, trafik- och miljöcentralerna och rikta ersättningar som betalas till markägare även till skyddet av myrar. Det ambitiösa skyddsmålet på 5 000 hektar för Helmi-programmets första år överskreds. År 2020 skyddade man inom programmet i sin helhet 5 578 hektar myrar. Mest myrar skyddades i Norra Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax.
Restaurerade myrar runt om i Finland
Kalhuaapa i Tervola i Lappland är ett statligt område som ingår i kompletteringsförslaget för myrskydd och som omfattar 823 hektar. Av myrarna i Kalhuava restaurerades 156 hektar år 2020 genom att diken som grävts på 1960–70-talen fylldes med hjälp av grävmaskin. Arbetet fortsätter ännu genom att man manuellt konstruerar dammar i ett dike på den våtaste delen av myren, dit man inte kan ta sig med grävmaskin. Restaureringsområdet är en aapamyr och består av både rikkärr och trädbevuxna tallmossar. Arter som gynnas av restaureringen är bland annat hotade orkidéer, rikkärrmossor och andra krävande arter som trivs på frodiga myrar samt dalripor och vadarfåglar. Samtidigt restaurerade Metsähallitus Metsätalous Oy ett eget, närbeläget restaureringsområde.
Ett fint exempel på en myr som restaurerats med hjälp av Helmi-programmet är Vajosuo i Kurjenrahka nationalpark i Egentliga Finland. Myren restaurerades delvis med medel från livsmiljöprogrammet Helmi och delvis med medel från projektet Hydrologi-LIFE. Vajosuo dikades på 1970-talet och år 2020 restaurerades 30,6 hektar av myren, huvudsakligen de dikade kanterna av den högmosseartade fuscum-tallmossen. Många hotade myrmarksfåglar och fjärilar drar nytta av att myrens vattenhushållning och växtlighet återställs till följd av restaureringen.
I Helmi-programmet restaurerar och sköter man också vårdbiotoper, fågelvatten, skogliga livsmiljöer, småvatten och stränder
Under det år då programmet inleddes påbörjade man arbetet med rekrytering av extra personal samt naturinventeringar och åtgärdsplanering. Restaureringsåtgärder utfördes på cirka 20 fågelvatten, och dessutom gjorde man undersökningar av fågelbeståndet på cirka 90 områden. I skogliga livsmiljöer restaurerades bland annat skogar där den vitryggiga hackspetten lever, lundar och solexponerade sluttningar. Sammanlagt utförde man åtgärder på cirka 80 områden.
Den riksomfattande inventeringen av vårdbiotoper fortsatte, och inom Helmi-programmet utförde man restaureringsåtgärder på cirka 420 hektar vårdbiotoper. I fråga om småvatten och stränder inriktades verksamheten fortfarande på inventering och planering av arbeten, men i Kajanaland restaurerades särskilt bäckar och i Norra Savolax källor.
År 2020 ordnades också den första ansökningsomgången för Kommun-Helmi-specialunderstöd, via vilken man har understött kommunernas arbete för att främja den biologiska mångfalden med cirka 2,3 miljoner euro. Genom projekten restaureras alla livsmiljöer som hör till Helmi: myrar, fågelvatten, vårdbiotoper, småvatten, strandnatur och skogar. Baserat på de goda erfarenheterna från den första omgången fortsätter Kommun-Helmi under 2021. Då kommer ansökningstiden att vara densamma som för andra statsunderstöd. Samtidigt inleds Organisation-Helmi där organisationer, föreningar och stiftelser kan ansöka om statsunderstöd för sina naturvårdsprojekt.
Under våren fastställs målen fram till 2030
Utöver det praktiska arbetet bereds miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma livsmiljöprogram Helmi som sträcker sig fram till 2030. Från och med 2021 kommer den grupp aktörer och de verksamhetsområden som hör till Helmi-programmet att sträcka sig också utanför skyddsområdena. Under styrning av en brett sammansatt styrgrupp har man berett ett långsiktigt Helmi-program, där man fastställer kvalitativa och kvantitativa mål fram till 2030 för myrar, fågelvatten och våtmarker och för vårdbiotoper, skogar, småvatten och strandmiljöer.
Vid årsskiftet var utkastet till program öppet för kommentarer dels från allmänheten i tjänsten Dinåsikt.fi, dels från expertgrupper. Avsikten är att programmet ska blir klart i mars 2021. Därefter bereder miljöministeriet ett beslut som sedan överlämnas till statsrådet i maj 2021.
• www.ym.fi/sv/livsmiljoprogrammet-helmi
• Länk till ett bildgalleri där det finns exempel på myrar som restaureringsområden på olika håll i Finland. Bilderna får användas i samband med nyhetsrapportering i ämnet förutsatt att fotografens namn nämns.
Ytterligare information:
Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi
Foto: Johanna Ruusunen, Forststyrelsen
