Enligt Naturresursinstitutets prognos kommer livsmedelspriserna att stiga med upp till 10 procent under innevarande år i proportion till den genomsnittliga prisnivån under fjolåret. Samtidigt överstiger höjningen av livsmedelspriserna den allmänna inflationstakten, vilken innebär att livsmedelsutgifternas andel av den totala konsumtionen ökar. Under fjolåret var livsmedelsutgifternas andel av konsumtionen 12,5 procent.
− Prisstegringen påverkar också konsumenternas köpbeteende och styr köpen till de mest förmånliga produkterna i en produktgrupp eller helt och hållet till ersättande alternativ, säger Hanna Karikallio, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
Spannmålspriserna har nått toppnivåer
Priserna på spannmål och oljeväxter har stigit till toppnivåer på världsmarknaden och i Finland efter Rysslands anfall mot Ukraina. På grund av den dåliga skörden 2021 har man dessutom tvingats använda de befintliga lagren i betydligt större utsträckning än under tidigare år. Senast produktionen understeg efterfrågan i Finland lika mycket var före millennieskiftet.
– Självförsörjningen av så gott som alla sädesslag under försäljningssäsongen 2021/22 i Finland låg nära eller till och med något under 100 procent, vilket innebär att lagren är exceptionellt små för närvarande. Spannmålsskörden 2022 kommer att ha mycket stor betydelse för spannmålsförsörjningen och -marknaden i Finland, säger Csaba Jansik, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
I motsats till vad gäller spannmål har efterfrågan på oljeväxter och proteingrödor överstigit utbudet i Finland redan länge, och särskilt i fråga om kompletterande proteinfoder har vi varit beroende av import. Under 2021 härstammade en dryg tredjedel av den totala volymen av soja-, raps- och solroskross från Ryssland. Importen från Ryssland upphörde i början av mars 2022, och nu behöver denna importvolym ersättas med inhemska alternativ och import från andra länder.
Konsumtionen av fjäderfäkött blir större än konsumtionen av griskött
Den totala produktionen och -konsumtionen av kött i Finland under innevarande år förväntas ligga på samma nivå som året innan, men utvecklingen för de olika typerna av kött varierar. Produktionen och konsumtionen av nöt- och griskött minskar, medan den kraftiga ökningen i konsumtionen av fjäderfäkött fortsätter. Under innevarande år kommer konsumtionen av fjäderfäkött att överstiga konsumtionen av griskött för första gången.
Eftersom priserna på köttprodukter kommer att stiga i slutet av 2022 och produktionen genomgår en kostnadskris kan det dock hända att såväl köttkonsumtionen som -produktionen minskar något jämfört med de nuvarande prognoserna. Eftersom hela Europa nu har drabbats av stigande priser på insatsvaror håller producentpriserna på kött på att stiga i alla EU-medlemsländer. Tillräckliga höjningar av producentpriserna bidrar till att produktionen kan fortsätta.
Mjölkproduktionen minskar
Den explosionsartade prisstegringen i fråga om köpt foder och andra insatsvaror har även drabbat mjölksektorn. Under fjolåret var mjölkproduktionen i Finland 4 procent mindre än året innan, och produktionen förväntas fortsätta att minska även under detta år. Det har skett en kraftig produktionsnedläggning: i fjol fanns det nästan 8 procent färre mjölkproducenter än året innan. Vid utgången av 2021 fanns det färre än 5 000 mjölkproducerande gårdar.
– För att kompensera för de ökade kostnaderna skulle mjölkproduktionen behöva över 200 miljoner euro ytterligare inkomster jämfört med nivån 2021. Förändringar i konsumentpriserna på hemmamarknaden och överföring av dem till producentpriserna är det mest centrala sättet att utöka inkomsterna. De stigande enhetspriserna inom exporten av mjölkprodukter ger också sektorn efterlängtade extra inkomster, säger Olli Niskanen, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
Det har inte skett några stora förändringar i den totala konsumtionen av mjölkprodukter. Av den totala konsumtionen utgör mjölkprodukter som äts en allt större andel än mjölk som dricks. Den snabba nedgången i konsumtionen av flytande mjölkprodukter avtog dock, under fjolåret minskade tillverkningen av flytande mjölkprodukter med mindre än 1 procent i Finland.
Höga kostnader äter upp lönsamheten inom jordbruket
Jordbruksföretagen tvingas verka på en mycket osäker marknad detta år. Den snabba kostnadsstegringen äter upp lönsamheten särskilt på djurhållande gårdar. Detta försvagar såväl likviditeten som återbetalningsförmågan hos djurhållande gårdar, om producentpriserna inte stiger i betydligt snabbare takt än för närvarande. Däremot kan den genomsnittliga lönsamheten inom odling av spannmål, oljeväxter och proteingrödor förbättras under innevarande år jämfört med i fjol, om växtsäsongens skörd blir minst genomsnittlig.
I år kommer jordbruksföretagens genomsnittliga lönsamhet att ligga på samma nivå som under missväxtåret 2021. Kostnadstrycket kommer att fortsätta även 2023, vilket försvagar förutsättningarna för en lönsam produktion ytterligare.
– Jordbruksföretagens företagarinkomst är mycket känslig för förändringar i priserna på huvudprodukter och insatsvaror. Mest utsatta är gårdar som odlar spannmål, oljeväxter och proteingrödor samt svin- och fjäderfägårdar. Företagarinkomsten i ett genomsnittligt jordbruksföretag förändras med 6 procent om producentpriserna förändras med 1 procent och med 8 procent om priserna på insatsvaror förändras med 1 procent, säger Jukka Tauriainen, forskare vid Naturresursinstitutet.
Mer information lämnas av
Hanna Karikallio, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 2564, hanna.karikallio@luke.fi
Csaba Jansik, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6170, csaba.jansik@luke.fi
Terhi Latvala, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6309, terhi.latvala@luke.fi
Jyrki Niemi, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6390, jyrki.niemi@luke.fi
Olli Niskanen, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6025, olli.niskanen@luke.fi
Jukka Tauriainen, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6580, jukka.tauriainen@luke.fi
Minna Väre, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6657, minna.vare@luke.fi
